en segergest….

  • Du står stark under solen. Sänk ner din sköld och andas djupt. Öppna upp ditt hjärta och visa din själ – ditt mod. Du är en superhjälte med oövervinnerlig styrka. Lägg ner dina svärd och släpp taget om striden. Dina demoner ligger besegrade på slagfältet. Du har vunnit. Du är fri.

  • Hej yogisar! Det där ska väl föreställa en liten käck kampsång, eller ett peptalk, som jag skrev nyss och som hör ihop med ett yogapass som jag älskar att köra lite då och då, senast i helgen när jag var i Skellefteå.
  • Yoga är fint när det funkar, men jag säger inte att det alltid är så himla enkelt att kämpa på och vara glad i en mörk vardag.
  • Hanuman Superhero Flow är i alla fall ett härligt yogapass som ger oss energi. Det handlar om att väcka sin inre superhjälte och därmed besegra sina inre fiender. Du hittar instruktioner till yogapasset och meditationen när du loggar in under aktuellt här!
  • Mycket ljus och kärlek blir det söndag 3/12. Jag bjuder på mysig yoga med mycket värme. Kom till Sinnesfrid i Juletid på Formtoppen i Höllviken kl. 18:30. Du anmäler dig här.  Alla är välkomna.

Hej säger Jona!

Sinnesfrid i Juletid

Söndag 3/12 kl. 18:30-20:00 är det Sinnesfrid i Juletid för 14:de året i rad. Det är mjuk yoga, mysig meditation, levande ljus och värmande yogite. Alla välkomna, både rutinerade och nya yogisar. Vi ses i Lilla Salen, Formtoppen, Höllviken. Du kan anmäla dig i under event här!

Foto: Romulo Cruz​

yoga i mörka tider

Jag vill bjuda alla fina yogavänner på ljus och värme nu i de mörkaste månaderna. Yoga för energi, balans och fokus. Lets keep the fire Burning!

  • Sinnesfrid i Juletid. Höllviken 3 december kl. 18:30-20. Nästa yogaevent handlar om inre ro, harmoni och sinnesfrid. Varmt välkommen att yoga och meditera tillsammans i Lilla Salen, Formtoppen i Höllviken. Genväg till anmälan hittar du här!
  • Yoga Reunion. Malmö 28 januari kl. 13-16. I januari ses vi igen, då skapar vi balans mellan Yin och Yang på Kockum Fritiden i Malmö. Vi studerar meridianer, bindväv och yinyoga. Sol och Måne. Du anmäler dig här! 

Lagd plan ligger…

-Arizona ska bli JÄKLIGT FETT! Jag är ASPEPPAD!

-Varför ska du till Arizona Jona… egentligen?

  • Jag blir tagen på sängen och sover på saken. Det blir inte mycket sömn. Känner kanske på mig att frågan är kritiskt ställd och vill försvara mig (som ett trotsigt barn). Och jag vill ju vara en hygglig, snäll och balanserad människa, inte en treåring som skapar irritation.
  • Jag kör på känsla, passion och inspiration. Och fram för allt med glädje som drivkraft. Men jag måste erkänna att jag känner mig lite mindre glad när jag måste stå upp och förklara mig. Känner mig som tonåringen i slalombacken igen som ska hem fast jag vill fortsätta åka tills liften stänger.
  • I går såg jag världscuppremiären i slalom som sändes från finska Levi – min gamla arena. Samtidigt satt jag och cyklade trainer. Kändes surrealistiskt att se ett ”tidigare liv” utspelas på TV:n samtidigt som jag i mitt ”nuvarande liv” förberedde mig för Ironman Arizona.
  • Ett slalomåk är över på mindre än två minuter. Sedan är det cirka en timmes paus till nästa åk. Jag brukade dricka en kopp varm choklad med vispgrädde innan det var dags att besiktiga banan och värma upp till nästa åk. Ironman tar en hel dag och jag dricker sportdryck. Förberedelserna är massiva. Målet är dock det samma, att komma fram så fort som möjligt. Fira och glädjas.

  • Jag vill vara en trofast person, gentemot familj och vänner och elever och klienter, men jag vill även vara trogen mig själv. Jag älskar att planera, förbereda och fullfölja saker. Gäller både yogapass och Ironman.
  • Julia kom redan tidigt på säsongen med idén att Arizona i november vore en spännande satsning. JA(!) tyckte jag och anmälde mig. Mycket vatten har hunnit rinna under broarna sedan dess. Anmälan Arizona hände innan jag kvalade till Ironman på Hawaii och hela den cirkusen rullade igång. På grund av diverse saker (som bland annat en rejält skadad och nu renoverad cykel) tvekade jag först och funderade på att ställa in, men beslutade mig tillslut för att fullfölja säsongen.
  • Eller som Janne brukar säga: ”Lagd plan ligger”. Jag gör som Java efter att ha blivit utskälld. Jag skakar på kroppen, ruskar av mig obehaget och springer vidare. Hundar är bra förebilder i hur man släpper taget om saker. Inför en stor tävling gäller det att se framåt men samtidigt vara uppmärksam på var fötterna är. Vad behöver jag göra just NU för att ta mig närmare mål? Flyget går via London. Jag ska njuta av resan och se till att få mycket vila. Nu blir det inget mer kaffe innan start :-)

  • Följ gärna med till Phoenix på din telefon genom min instastory by instagram. Jag lägger upp bilder på kaktusar, hästar, indianer, öken, sol och amerikanska bilar. Kramar, kärlek och kraft, jag är hemma och yobbar yoga och bakar pepparkakor om en vecka igen! Jag ska bara…

Arizona ska bli JÄKLIGT FETT! Jag är ASPEPPAD! Det kommer att bli såååå kuuul!

Jona

Foton av Ulrika Alden Vendelbo :-)

Ironman # 16

Livet är en resa…
Vi är alla på väg någonstans…

Hej vänner! Mitt namn är Jona. Jag är 50 år och har precis genomfört min 16:de ironmantävling. Jag vet att många av er ser mig när jag springer i mål. Målfotot på en glad Jona är dock bara en liten del av allting. Jag har kört triathlon i snart 20 år vilket är nästan lika länge som jag utövat yoga. Att jag har mycket erfarenhet betyder inte att jag inte kämpar med olika aspekter dagligen. Såklart att det är kul att gå i mål, det blir som en milstolpe, men bakom vare medalj ligger en lång story, som handlar om hur man tog sig dit och vilka motstånd (inre och yttre) man mötte på vägen.

Jag är uppriktigt glad över mitt 16:de lopp; hur jag jobbade fysiskt och mentalt för att ta mig framåt. Jag känner mig dock inte helt 100% nöjd och det är en av mina stora utmaningar (och ett slags genomgående tema) i livet, yogan och triathletandet. Jag vet att det alltid finns saker som går att utveckla och förbättra. Jag behöver också öva mig på att vara nöjd.

  • I Finland när pappa fortfarande var vid liv tittade vi på sport tillsammans. Hawaii dök upp i rutan en vinterdag när vi satt insnöade i Skogstorp. Det kändes helt obegripligt att en vanlig människa kunde genomföra IRONMAN. Från uppfattningen att det är omöjligt blev många saker möjliga i mitt liv. Man blir förvånad. Kanske att min största styrka som atlet är att jag inte låter mig slås ner av något, eller någon som inte tror på min idé. Jag oroar mig inte så mycket över molnen som rullar in utan fortsätter att röra mig framåt.
  • Några dagar innan årets världsmästerskap var vi ute och inspekterade cykelbanan. Ayse låg hundra meter framför mig och jag var glad över att få dela upplevelsen med min kompis. Vi cyklade över lavafälten och mitt i allt det svarta ”döda” lade jag märke till en röd vackert blommande buske som lyste upp vägen. I den stunden kändes allt (livet) så overkligt och jag var tvungen att nypa mig själv hårt och bita mig i kinden för att förstå att det är jag som upplever och inte bara drömmer.

Resultatet på pappret är inte är viktigt för mig längre. Hur slutet ser ut är inte så jätteintressant. Målgångar är roliga saker att se fram emot, de är slutet men också början på något nytt. Det är själva resandet som är spännande. Jag älskar att få vara i rörelse. Jag har en tävling kvar innan säsongen 2017 är slut och jag ska göra mitt allra bästa – varje steg räknas.

Tack för att ni delar denna resa med mig, tack för kärlek, pepp, vänskap, stöd och hejjarop.

Ni är alla rockstjärnor och superhjältar och jag älskar er!

Jona