Helgens tema har varit Yogisk Psykologi och Forskning med Wiveca Leuchovius.
En grundläggande inställning inom västerländsk psykologi är att otillfredsställelse är en form av ohälsa. Inom yogisk psykologi ser man däremot smärta som en fullt naturlig del av livet. Här syftar vi på psykisk smärta i form av negativa känslor, oro, stress, ångest osv. Inom yogisk psykologi anser man att livet är en pendling – en ständig växling mellan smärta och glädje, smärta och glädje, smärta och glädje.
Detta synsätt skiljer sig från västerländsk psykologi där psykisk ohälsa uppfattas som något onormalt. Lider man av något försöker man hitta hjälp, bot, lindring, för man vill inte känna så. Inom yogisk psykologi vill vi acceptera alla typer av känslor. Vi vill våga känna både smärtsamma och upplyftande känslor. Med hjälp av yoga och stärker vi oss, så att vi kan tolerera starka känslor utan att förlora oss i dem. Vi tar emot känslor istället för att gå ifrån dem. Motsatsen till detta är undvikande och olika typer av flyktbeteenden.
Vi använder inte yoga för att fly från något som vi behöver möta. Yoga är ett redskap att komma i kontakt med alla våra känslor. Vi vill möta allt. Vi ser att lidandet är en del av livet för alla människor, men att det kan se lite olika ut. Yoga och meditation är en metod som hjälper oss att se vårt lidande, att acceptera vårt lidande. Yoga och meditation är naturligtvis även till för att möta glädje och eufori.
Mot våren med full kraft!
Kramar i glädje och sorg!
Jona
Fick ett mejl:
Mycket bra! Det bästa jag har läst på mycket länge.
Enkelt och rakt. Ett skott i vattenlinjen på den
”tröstningsindustri” som jag bli alltmer kritisk mot.
See ya´
Peter
Åh vad bra skrivet. Det går rakt in i hjärtat och är riktigt tänkvärt. Tack för detta fina och ärliga inlägg.
Ha en härlig kväll Jona,
Stor kram Lina
Hej,
Jag föreslår att du skriver om det du kan, det vill säga ”yogisk psykologi” och hoppar över det du inte kan: psykologi som vetenskap. Ingenstans handlar psykologi om att skapa flyktbeteenden eller att underminera de egna känslorna. Psykiskt smärta är en del av livet, ångest och stress är funktionella drivkrafter, saker som tar oss framåt, som får oss att agera. Mycket modern psykologi handlar om att just identifiera och acceptera de egna känslorna, inte att fly dem eller sjukdomsförklara dem.
Detta är ren och skär lögn: ”En grundläggande inställning inom västerländsk psykologi är att otillfredsställelse är en form av ohälsa.”. Otillfredsställelse? Det är nedvärderande och respektlöst att klumpa ihop ätstörningar, schizofreni, depression, missbruk, ptsd och alla andra diagnoser/tillstånd i något så banalt som ”otillfredsställelse”. Otillfredsställelse är absolut inte en form av ohälsa. Dysfunktion är det däremot.
Det kommer patienter och klienter till psykologer och säger ”ta bort all min ångest”. Inte en enda vettig psykolog skulle säga ”okej”.
Du vet vad du håller på med, och det du skriver tycker jag låter supervettigt. Varför? Jo, för att du talar om psykologi som vetenskap.
Är det kompatibelt med yogisk filosofi att raljera på detta sätt?
Julia
Javisst Julia, du har helt rätt, jag har verkligen jättedålig koll de psykologiska diagnoser/tillstånd du radar upp och borde hålla mig vid min läst :-)
Du tänker några steg längre än jag tänkte när jag skrev och jag är dessutom för korkad för att fatta att jag raljerar! Det är mina anteckningar som jag tog från en föreläsning om yogisk psykologi, och en generalisering av skillnaden mellan Väst och Öst.
(Som att jämföra t.ex. Ayurveda och Västerländsk skolmedicin på några få rader).
Kanske räcker det om jag säger så här: ”Det finns en tendens att undvika ”lidande och sorg” i vardagen genom att lära sig att t.ex. ”tänka positivt”.