Sammanfattning av min föreläsning på Nordic yoga games Malmö, 3 november 2018:

Live the yoga you Love! – en djupdykning i yogisk filosofi

• Vill du ha mer energi?
• Vill du hitta balansen i livet?
• Vill du få mer fokus?

Yoga är en andlig tradition som har sitt ursprung i Indien. I väst har yoga främst kommit att förknippas med hathayoga, som är samlingsnamnet på fysisk yoga. Yoga ses som en form av träning för att nå ett visst mål, som till exempel en starkare och smidigare kropp.

Yoga är dock inte bara träning. Yoga är även ett flöde av idéer och tankegångar som ständigt omformas och utvecklas i mötet mellan Indien och vårt moderna samhälle. När vi förstår att yoga är mer än bara fysisk träning, kan vi använda yogan som ett verktyg för personlig utveckling genom hela livet.

Mitt namn är Jona Dahlqvist, jag är 51 och yoga är min stora passion. Jag har skrivit 3 yogaböcker, jag har gjort 9 studieresor till i Indien och nu har jag äntligen, efter över 20 år som flygande yogi på event och yogasalar runtom i landet och världen, landat i en egen studio utanför Malmö.

Den ligger precis vid havet vilket är perfekt då jag älskar att simma. På fritiden tränar och coachar jag triathlon och har kört fyra världsmästerskap på Hawaii. Träning i olika former är min vardag och jag lever för att inspirera folk till en hälsosam livsstil.

Jag vill uppmuntra dig att hitta en egen personlig relation till yoga. Att följa din egen övertygelse och att hitta svaren inom dig – för det är själva kärnan i yoga och kallas för samadhi, fullkomlig frihet.

Låt oss dyka djupt in i yogans filosofiska kärna. Yogisk filosofi består av ett antal olika koncept. Det är ideér, tankegångar och begrepp som du kan använda dig av i vardagen, men kom ihåg att det inte är ”sanningen”.

Jag vill dela med mig av några koncept som fungerar för mig och som jag använder mig av i mitt eget liv. Mitt tips till dig är att använda de idéer som passar dig, och glömma resten.

Här kommer tio steg till fullkomlig frihet. Resan börjar här. Let the game begin!

1. Yama – död

Vi börjar med slutet. Yama, är ett ord på sanskrit för “död”, och inom yogisk filosofi är yama ett samlingsnamn på levnadsregler. Regler för hur man ska leva för att ”döda” sitt ego och bli fri.

Vi har inte kommit hit för att döda vårt ego, utan för att må bra genom yoga. Vissa av yamas-reglerna är dessutom väldigt gamla och otidsenliga, som till exempel regeln som handlar om att man ska leva ett asketiskt liv i celibat.

Istället för att följa medeltida regler, är det viktigt att vi lär oss att tänka själv och förstå hur vi fungerar och vad vi behöver för att må bra. I en stormig samtidigt där tempot är uppskruvat, är det viktigt är att ha ett ankare, något att hålla fast vid och som funkar för en själv. Istället för regler vill jag ge jag inspiration, vi kan kalla det riktlinjer eller råd.

Tio yamas finns i traditionella indiska skrifter finns tio yamas, som exempelvis upanishaderna och Hatha Yoga Pradipika. I yogasturas nämns fem yamas. (Sadhana Pada, vers 30) och dessa är:

Ahimsa – icke-våld, gäller både sig själv och andra, liksom både i ord och handling
Satya – vara sann, mot sig själv och andra, liksom att inse att min sanning inte är sann för andra
Asteya – inte stjäla, vi ska inte göra av med mer är vi behöver – överkonsumtion, ta från moder jord
Brachmacarya – kyskhet, leva i celibat under begränsade perioder
Aparigraha – inte vara girig, för mycket saker blir en börda för varje sak tar energi i anspråk

2. Ahimsa – icke våld

Ahimsa betyder icke-våld och är ett yogiskt ideal som handlar om att inte orsaka någon annan levande varelse skada. det gäller både en själv och andra, att inte använda våld i varken ord, tanke eller handling.
Man tänker sig att om du skadar andra, då skadar du samtidigt dig själv, eftersom det andliga finns både inom oss (immanent) och utanför oss (transcendent). Börjar öva ahimsa med dig själv, undvik att köra över din kropp eller ditt sinne. Lär dig att vara lyhörd och känna in. Stoppa när det lyser rött och något känns fel.

Meditation för mjuka tankar – Ahimsa

Sätt ihop fingertopparna som en blomknopp och håll händerna mitt framför bröstet. Andas lugnt och långsamt. Ta fyra andetag. 1)Andas in genom näsan – andas ut genom näsan. 2)Andas in genom munnen – andas ut genom munnen. 3) Andas in genom näsan – andas ut genom munnen. 4) Andas in genom munnen – andas ut genom näsan. Upprepa att andas vänligt och mjukt enligt detta mönster.

Meditation med andningskontroll påverkar det parasympatiska nervsystemet, och lugnar ner kroppen. Du kommer att ha glädje av den här meditationen meditationen om du är stressad och har tappat kontakten inåt. De allra flesta har någon gång upplevt tillfällig stress, vilket är en naturlig del av livet. Men om den tillfälliga stressen övergår till en mer långvarig eller kronisk stress så kan det ha en väldigt negativ inverkan på din hälsa.

3. Oneness – Allt är ett

En grundläggande tanke i yogatraditionen är att universums kreativa kraft, anden, the force (kalla det vad du vill) finns i allting. Därmed är också allt förbundet med vartannat. Om vi har den här föreställningen hjälper det oss att se att allting hänger samman. Detta är en stor fråga, som är svår att beskriva i ord, men i ett större sammanhang innebär det att vi inte bara ska ta ansvar för vår egen lycka, utan även för varandra, naturen och jorden.
Enligt den här principen fungerar det inte att utesluta vissa grupper eller kulturer eftersom vi förstår att allting påverkas av vartannat. Genom konceptet oneness får vi större medkänsla till andra och känner ansvar för en större verklighet.

Kom ihåg att konceptet om alltings enhet ingen är en trosföreställning (sanning), använd det bara om det är hjälpsamt för dig.

4. Maya – Illusion

Maya betyder illusion eller skådespel. Enligt indisk filosofi finns det en överordnad sanning, energi, kraft, force, som är en del av allt och även oss själva. Maya är den illusion som vi lever i. Vi tror att jaget (du, jag, vi) är separerat från det gudomliga (anden, det högsta medvetandet, sanningen).
I själva verket är vi en del av allting. Maya är det som gör att vi inte förstår konceptet om oneness, att allting är ett.

5. Sukha och Dukha- lätthet och lidande

Sukha är ett begrepp som översätts med lätthet eller glädje. Det är en inre tillfredsställelse och ett tillstånd när sinnet är klart och vi upplever sinnesfrid oberoende av yttre omständigheter och ”livet”.

Dukha står för lidande eller otillfredsställelse. Att uppleva svårigheter är en följd av livet. Man kan inte undkomma sorg hur gärna man än vill, eftersom allting är föränderligt.

Människan kan inte undkomma oro, ilska, missnöje, sjukdom, åldrande och död. Saker och ting förändras, vare sig vi vill det eller inte. Vi slipper inte lidande även om vi utövar yoga dagligen, vi måste förstå att det helt normalt att vara nedstämd ibland.

6. Avidya – okunskap

Avidya betyder okunskap eller missförstånd (om det som genererar lidande). Avidya är orsaken till dukha eftersom:

• Vi har falsk kunskap om vad som är viktigt. Vi identifierar oss med kroppen, jobbet, familjen eller våra ägodelar istället för vårt egentliga själv.
• Vi längtar efter kontinuerlig glädje och lycka och saknar förståelse över det finns perioder i livet när vi är ledsna och olyckliga.
• Vi vill att allting ska vara oförändrat, men omständigheter förändras hela tiden.

7. Föreställningen om att allting förändras

Detta konceptet handlar om att allting är i rörelse, att ingenting står still. Våra tankar förändras, våra känslor skiftar fokus och vår kropp åldras. Det enda som är verkligt och bestående är det högsta medvetandet, vår innersta kärna. Förändring är smärtsam och leder till dukha.

8. Samsara betyder cykliskt liv och är ett begrepp inom indisk filosofi som syftar på återfödelsens kretslopp. Avidya gör att samsara behövs, så att vi får en chans att upprepa våra misstag om och om igen tills vi får insikt. Vi kör gärna länge i samma fotspår tills vi äntligen förstår och ändrar fokus.

9. Moksha betyder frihet, frihet från samsara. När man uppnår moksa lever man vidare i världen, men med en högre nivå av visdom och sinnesfrid. Man blir fri från samsara – men man kan dock inte undkomma dukha.
10. Samadhi – det högsta sinnestillståndet
Samadhi är ett begrepp på sanskrit som betyder “koncentration”. Inom yoga syftar samadhi på det högsta sinnestillståndet som kan uppnås bundet till den mänskliga kroppen. Samadhi uppnås genom meditation.

Meditation för sinnesfrid – Samadhi

Sätt ihop fingertopparna som en blomknopp och håll händerna mitt framför bröstet. Öppna fingrarna lite så att händerna öppnar sig som en blomma. Andas in och ut mjukt genom näsan. Tänk dig (fantisera) att du andas in och ut genom hjärtat. Stilla dina tankar, stilla ditt sinne. Upplev att du är en del av allt, fullkomlig frid och harmoni.

योगश्चित्तवृत्तिनिरोध
yoga chitta vritti nirodha
yoga stillar sinnets tankeströmmar

Yoga chitta vritti nirodha kan översättas som “Yoga lugnar sinnets oroliga vågor och återförenar sinnet med sitt sanna harmoniska tillstånd”. Chitta är en lugn sjö och vårt turbulenta liv är krusningar på ytan av denna sjö. Genom yoga uppstår harmoni.

Överkurs

Vad är skillnaden mellan Moksha, Nirvana, and Samadhi?

Alla tre ord handlar om att personen är helt fri från tvivel och utan okunskap, (nirdvanda på sanskrit). Sinnet är fullkomligt fridfullt.

Moksha är frihet från samsara, återfödelsens kretslopp.
I samadhi har du full medvetenhet och fokus, man kan säga att det är ett djupt meditativt tillstånd. Fullkomlig kontemplation.
Nirvana är när du har förståelse livets natur, livets cykel och dödens cykel, förstår hela kretsloppet.

Av Jona Dahlqvist den 3 november 2018