Kommunikation är viktigt i alla aspekter av livet. Att samarbeta gör att vi kan hålla ihop och leva starka som grupp.
Det är intensivt nu. Vi har 5 veckor kvar till start och tränar så mycket som möjligt för att få ihop samarbetet. Jag älskar verkligen att träna med mina nya lagkamrater. Lagledarna lär oss att tänka och fatta beslut utifrån vad som är bäst för laget – istället för att tänka på en själv. Väl på startlinjen vet vi att vi tillsammans har gjort vårt yttersta för att lyckas uppfylla målet.
Min vision är att även sprida en inspirerande anda av gemenskap på Canalis – hur kan vi alla peppa varandra som ett team istället för att främst tänka på den egen prestationen? Personligen behöver jag jobba på tålamodet. När jag får en bra idé är steget från idé till handling kort. Jag fattar snabba beslut, men får lika ofta skamkänslor och tänker att jag är en dålig chef. Jag får ångest när det kommer in frågor om tider/schema/ombokningar, som jag inte riktigt har koll på. Det som kanske är lätt för vissa är jättesvårt för mig. Jag jobbar på det … tar ett extra andetag och så … kollar att alla är med.
När det gäller skamkänslor under cykling går mina tankar något i stil med att jag är en ovärdig lagkamrat som inte har starkare ben. En återkommande destruktiv tanke jag har: ”Jag är inte en värdig att vinnare för jag är så värdelös”. Jag vet att det inte är bra mental träning, men så jobbar min hjärna under press.
Man kanske kunde tro att jag kommit längre i min självkänsla med tanke på all yoga, mindfulness och KBT, som jag utövat. Tröstar mig med att det ändå är fin form av självinsikt att acceptera min impulsiva personlighet och svaga självkänsla. It is what it is! Jag är iaf snäll och glad!
I am a beautiful disaster and I accept myself as such.
So bless this mess I am done being stressed.
Jona
