Life is a beach. Hav är mäktigt. Denna påsk har jag fått lära mig att flyta med och lita på att saker och ting löser sig. Jo, för det är en sak att predika för andra att man ska släppa kontrollen och leva i tillit, men en annan sak att själv leva avslappnat tillbakalutad i varje vaket ögonblick.

I påsk har jag fått känna på hur det är att ligga i solstol med foten i bandage och göra ingenting alls. Ja, det blev i alla fall en dag. För efter en dags vila och total “surrender”  (Seriöst det finns inget bra svenskt ord för surrender… ) var min stukning som bortblåst och jag fick trampa på igen som om ingenting hade hänt.

Påsk och ledighet och jag har fått mysa mycket med familjen. Har ätit mig rund om kinderna på avokado, oliver, olivolja och jordgubbar och sålunda get upp tanken på att bli en ribbad pinnig yogi i lotusställning. Jag fick cykla uppe i bergen. Mycket hinner hända i sinnet när man sitter på den där pyttelilla sadeln och trampar runt runt runt. Ömsom är jag kaxig och stark, ömsom trött och svag. Ett helt liv levs i hjärnan på några minuter.

Tänk hur otroligt vacker allt är, och hur pluttigt liten jag är i jämförelse, naturen kan spola väck mig på ett ögonblick. Svisch. Det är verkligen inte jag som bestämmer när tiden är inne, släpp kontrollen och lev på Jona. Vill leva varje dag som om den var min första. Jag älskar kaktusar och palmer. 

Vi ses snart i Skåne. Kärlek- Jona