Janne älskar fotboll och det händer att vi tittar tillsammans. 

Vi såg öppningsceremonin i fotbolls-EM som sändes från Italien. Sångerna och alla glada människor väckte känslor till liv och jag började gråta. Tårar av glädje och lättnad. Jag blir inspirerad och yogar på instagram!

Under nästa match faller en spelare ner livlös och oerhört dramatiska scener spelas upp framför våra ögon. Jag får ångest. Senare lättnad över beskedet att spelarens liv lyckligtvis är stabiliserat. Matchen fortsätter.

Vi är 18 månader in i en svår global pandemi och vi blir hela tiden påminda om hur dyrbart livet är och hur snabbt det kan ta slut. Alla känslor finns här mellan himmel och jord. Det är sorg, saknad, ilska och frustration, men också hopp, lycka och tacksamhet. 

Jag är tacksam över att jag har fått en chans att sakta ner tempot, stanna upp och reflektera. Jag känner att jag uppskattar livet och naturen mer än någonsin. Att vara ute, andas och att få finnas här är fantastiskt. 

Samtidigt känner jag en inre rastlöshet – som att det inte finns någon tid att förlora. Varje dag är unik och viktig och måste levas här och nu. Jag funderar på vad som är viktigt och meningsfull (för mig) och ställer frågor.

Vad älskar du?
Vad längtar du efter?
När känner du dig levande?

Tack för att ni finns här, jag älskar alla er!

Jona

Fotot tog fina mindfulla fotografen Niclas Vestefjell på Förberget i Björnen med Åreskutan i bakgrunden den 9 juni 2021