Var där i helgen och tränade med kompisar och jag blev återigen påmind om hur mycket jag verkligen älskar den här platsen. Det är en känsla, en vibe. Nästan lite som på Mallorca.
I höst är det dags igen, men den här gången med fullt yogafokus istället för triathlonfokus.
Jag är på Yoga Games i Båstad 13–15 november, och jag hade tyckt det var så fint om vi blev ett stort gäng som åker dit, yogar, njuter av naturen och bara hänger tillsammans en hel helg.
Tänk havet, energin, människorna… och att få en helg full av yoga, musik och mindfulness.
Jag håller klass igen! November Mood – en musikalisk yogaresa.
Vill du med så har jag en kod: yogajona som ger 15% rabatt på allt.
Hoppas vi ses där Mer info kommer när det närmar sig.
Jag är gammal arkitekt, som tog lite ledigt från jobbet och blev yogalärare. Jag är fortfarande jätteintresserad av form och gillar när jag få vara kreativ när jag hittar på event med yoga, musik, bilder och texter. Jag läser tidningen TRÄ från ”arkitekttiden” och nyaste numret handlar om resiliens i samhället, så där fick jag massa inspiration!
Kort förklaring: Resiliens
När det gäller arkitektur så är resiliens förmågan för samhällen, byggnader och platser att stå emot, anpassa sig och återhämta sig vid kris, förändring eller påfrestning!
Och för en människa tänker jag att resiliens skulle kunna motsvara vår inre förmåga att möta svårigheter, anpassa oss efter livets skiftningar och sedan fortsätta med ny styrka eller kunskap.
Låter lätt i teorin kanske, men fasen så svårt!
Det kan handla om att helt enkelt orka reparera en sliten planka, måla över gammalt klotter, eller att komma tillbaka efter skada och sorg.
I grunden tror jag att resiliens handlar om att känna sig hemma i sitt hus, både där man sover, och i huset som är din kropp. Resiliens genom livets alla livets faser. Jag tänker att vi kan testa en övning för att hitta hem i kroppen.
Övning: Landa i dig själv
Börja med att hitta en plats där du får vara i fred en liten stund. Sitt eller stå bekvämt, låt axlarna sjunka ner och händerna bli mjuka. Prova slappna av så gott det går just nu … även om det kan kännas svårt.
Tänk att du ska andas in lugnet. Ta några djupa andetag. Känn att luften fyller upp dig när du andas in, och känn att du sjunker neråt, och slappnar av när du andas ut. Du blir lugnare.
Lyssna nu inåt på vad som pågår i dig. Känn efter hur det känns i kroppen i denna stund. Lägg märke till hur det känns fysiskt i kroppen snarare än vad du har för känslor … som tex oro. Finns det någon plats i kroppen där det känns lite extra lugnt, varmt eller mjukt just nu?
Låt den här fysiska känslan växa. Fokusera på den där trygga varma platsen i kroppen och föreställ dig hur den här känslan växer och sakta får sprida sig ut i hela kroppen, tänk dig som ringar på vattnet.
Tacka dig själv innan du går vidare. Stanna kvar i känslan så länge du vill, känn tryggheten, resiliensen i kroppen. Och för att avsluta fint … ge din kropp … ditt hem … en varm tanke av tacksamhet … för att du har motståndskraft att mjukt och vänligt gå igenom livets olika skiftningar.
Känn omtanken från alla i din närhet, som lyfter upp dig och ger glädje. Minns äldre före dig, som gav trygghet och visdom genom generationerna. Tänk på alla som kommer efter dig, som sprider ny energi och inspiration. Minns att du är en del av en större gemenskap med många unika berättelser.
OM ALLMÄNMÄNSKLIGT PERSPEKTIV
Alla känner samma.
Allt tog en ny vändning när jag kände att jag inte är ensam med alla mina tankar och känslor. Det var när jag verkligen fattade på djupet att jag är en liten del av allt som pågår.
Energin som sprids från solen, ljuset, strömmar ner till oss och mellan oss människor som en slags osynlig tråd och binder ihop allt till en helhet.
Jag tänker ofta på mormor ”Mombi” som, gravid under andra världskrigets slutskede, flydde från Finland tillsammans med en treåring för att föda sitt andra barn i Växjö. Hemma hos Mombi kände jag mig alltid trygg och ”som hemma”, för hon spred lugn och visdom trots all oro som hon säkert gick runt och bar på.
Jag tänker med tacksamhet på alla runt omkring mig just nu, som stöttar, lyfter upp och lyssnar, fast alla har fullt upp med sina egna stressiga liv.
Jag tänker med glädje på de små som kommit efter mig, som är fulla av ny energi, och på ny inspiration jag får.
Jag tänker att jag är en liten del av ett större sammanhang, och även om det är svårt att ta in såna stora tankar i mitt lilla huvud, så känner jag starkt att det hjälper mig att se på livet och ”mina problem” ur ett allmänmänskligt perspektiv
Positiv kraft.
Istället för att tänka jag är (sätt in lämpligt ord) … tänker jag att alla är …
Nu vet jag att det är allmänmänskligt och att alla känner oro, ångest, ilska, sorg, frustration, och att alla bara vill känna sig trygga, duktiga, älskade.
Det här är en hjälpsam tanke för mig. Kanske även för dig? Vi är alla här … vi känner alla så här … när jag tänker så … då lättar något i mig och mitt sinne blir fritt. Jag blir mer lugn.
När vi mediterade efter yogan tillsammans i dag i Falsterbo ville jag lyfta fram den här insikten som en slags affirmation, och om du känner att den kan vara hjälpsam även för dig, så testa dessa tankar någon gång när du har lust och tid.
Den viktiga insikten från i dag är:
När en kvinna reser sig, då lyfter hon även med sig alla oss.
Det är en hisnande tanke. En personlig berättelse som beskriver detta tankesätt är när min mormor hade modet att fly kriget med sin lilla dotter för att föda en till dotter, som senare skulle bli min mamma … och resan fortsätter genom mina döttrar till barnbarnen.
Min mormor reste sig upp för alla oss!
Tack för att du läste hela vägen hit. Jag vill önska dig en fin internationell kvinnodag. Tillsammans lyfter vi upp varandra genom att lyfta upp oss själva.
Och usen tack till alla er som kunde vara med live i dag, och massa värme till er som inte kunde komma denna gång. Vi ses igen snart!
Ta hand om dig!
Jona
AFFIRMATIONEN/MEDITATIONEN FRÅN 8 MARS 2026 HITTAR DU HÄR NEDANFÖR
Hjärtlgit välkommen att joyna vårt soliga yogaevent på söndag. Du får landa mjukt på din yogamatta, stretcha ut kroppen mot ljuset och njuta tillsammans med vänner i vacker miljö på Bistro Perspektiv i Falsterbo.
I mitt förra inlägg skrev jag om hur ett gammalt minne, som helt plötsligt dyker upp i hjärnan, kan skapa motstånd i nuet.
Vi kan inte stoppa minnen från att dyka upp, det är hjärnans jobb att plocka fram minnen hela tiden, men vi kan träna på att möter dem lite mer rationellt, och istället för att låta dem dra iväg med oss bort från nuet, stanna kvar i fokus.
Så här får du tips på en liten övning jag brukar köra när min hjärna drar iväg med mig.
Det är faktist enkelt, du behöver inte försöka tänka positivt, det enda du behöver göra är att notera det som poppar upp i din hjärna lite mer neutralt … säga till dig själv som att det är en helt vanlig grej ”här kom ett gammalt minne igen” … och sedan kan du släppa det och fokusera på det du håller på med i nuet, för det är i nuet livet pågår och framtiden kan skapas. Det hjälper inte att tänka på ett gammalt maratonlopp medan du springer detta maratonlopp, det blir bara dubbelt så tungt … och långt :-)
Du kan sitta eller stå precis där du är, eller öva medan du sportar, poängen är att du inte behöver ändra på något särskilt, låt bara allt få pågå. Slappna av lite i axlarna och ta några andetag där du fokuserar på att andas uuut …
Känn efter om det finns en gammal tanke som dyker upp, eller ett minne som vill dra dig bakåt i tiden. Kanske tänker du på något som var jobbigt, och är du orolig att samma sak ska hända nu igen. Notera det som händer och säg till dig själv ” här kommer ett gammalt minne”
Du behöver inte följa med i hela tankekedjan och börja reda ut saker och komma på en perfekt lösning.
Notera bara … ”här kommer en gammal tanke” …och behåll din cool: Jag märker att jag tänker på det som hände då.
Vänd sedan din uppmärksamheten mot kroppen:
Känns den spänd? Hur känns andetaget?
Du behöver inte överanalysera eller försöka ändra på något, bara lägg märke till det som känns.
Ta sedan några fokuserade andetag och låt utandningen få bli lite längre … det skickar en signal till kroppen att den får slappna av.
Känn fötterna. Känn marken. Känn att du faktiskt är här, i detta ögonblick.
Inte då. Inte nästa vecka. Utan här och nu.
Fråga dig sedan vänligt och nyfiket: Vad kan jag göra just nu?
Kanske känner du att du kan sträcka på ryggen, slappna av i ansiktet, titta på naturen, eller tala lite snällare till dig själv.
Släpp minnet och gå vidare … Det som var är över. Du är här nu.
Tänk på att alla små beslut i nuet är en ny möjlighet till en LYSANDE framtid som är Ljuset vid horisonten!
Årstiderna växlar precis som våra behov skiftar genom livets olika faser. Yoga Yoga Love är flow i takt med naturens rytm.
Jag har tänkt mycket på hur lätt det är att låta det som hände för länge sedan påverka en just nu, att en tidigare upplevelse, till exempel ett lopp där jag blev trött & negativ, kan dyka upp som ett minne och skapa en spänd känsla i kroppen … och det kan kännas som en rädsla att misslyckas, trots att jag egentligen bara tänker på ett gammalt minne.
Det intressanta är att kroppen inte verkar veta skillnaden mellan ett minne och det som faktiskt händer i nuet.
När man befinner sig i en situation och plötsligt börjar tänka på något som gick fel förra gången, aktiveras nervsystemet och kroppen reagerar direkt, kroppen blir stel, andetaget ytligt och det känns tungt, som att man försöker kämpa mot något som hände då istället för att vara närvarande i det som sker just nu.
Och det är här vi behöver ta ett djupt andetag och förstå vad som pågår. Det är forntiden som spökar!
Framtiden formas i nuet
..
Ibland tänker jag att att framtiden är förutbestämd och påverkas av något som redan har hänt, att ett gammalt misslyckande avgör vad jag kommer att klarar av i dag , lite som om att det finns ett mönster jag kommer att upprepa om och om igen. Samma misstag.
Men faktum är att framtiden inte skapas där bakåt i tiden, utan att den formas här i nuet, i alla de små beslut som jag tar precis just nu … allt jag gör i detta ögonblick påverkar min morgondag. I Indien kallas det karma!
Ett exempel från min träning
Jag märker det när jag tränar. Om jag börjar tänka på en situation där det ”gick dåligt” känner jag hur min kropp blir lite spänd, som att den förbereder sig på att misslyckas igen.
När jag lyckas komma tillbaka till nuet och frågar mig själv vad jag kan göra i detta ögonblick för att fortsätta framåt, då förbättras min mentala inställning och kroppen får ny energi, den svarar på ett bättre sätt.
Det här är egentligen en väldigt konkret process och har stöd både i filosofiska tankar om karma och i modern neurovetenskap.
Allt du gör i nuet påverkar resultatet i framtiden, inte genom någon magisk tankeprocess utan genom små upprepade handlingar som formar hjärnan och nervsystemet, och när du tränar på att vara här istället för att älta det som hände förra gången stärker du också din självkänsla och din tro på dig själv … du kanske vågar stanna kvar och fortsätta även när det känns obekvämt.
Att vänligt komma tillbaka
..
Minnen dyker upp, det gör de hela tiden, och du kan pröva att vänligt noterar tankarna och sedan återvänder till det som faktiskt går att påverka.
Ibland räcker det att tyst säga till sig själv:
Jag märker att jag tänker på det som hände då.
Du kan ta ett djupt andetag, känna fötterna mot marken och påminna dig om att detta ögonblick är nytt, och att du får bestämma hur du vill möta situationen.
Du är inte ett gammalt misslyckande.
Du är en person som väljer hur du ska tänka just nu, och vilket steg du ska ta.
Och framtiden avgörs inte av det som hände då, utan av din förmåga att komma tillbaka till nuet, om och om igen, och träna här&nu där livet faktiskt pågår.
