Kategori: Okategoriserade

Blir du lätt störd? Det är inget fel. Din hjärna fungerar perfekt och blir bara “kidnappad” ibland. Hjärnan rycks lätt med av saker som händer runt omkring, men den är också mycket bra på att lyssna. Du kan säga till din hjärna att fokusera.

Några medvetna andetag är allt som behövs för att förbättra hjärnans förmåga att fokusera. Hoppas du har lite tid för det tar någon minut, mer eller mindre beroende på hur uppskruvat ditt nervsystem är just nu. Om du är uppjagad eller har en tendens att tända till och snabbt gå upp i stress, så får du räkna med att det tar lite mer än någon minut :-)

Lycka till och ta hand om din hjärna, den är väldigt värdefull!

Jona

• Fantisera att dina kropp är mjuk. Tänk dig att du är lika avslappnad som en manet i havet. Eller lätt som en fjäder som svävar genom luften. Eller tänk på något annat om ger dig en mjuk avslappnad känsla. Alla går inte igång på maneter och hav så hitta din grej.
• Fokusera på ditt andetag. Tänk dig att din andning är lika som en våg, som flyter in och ut. Eller en fjäder som svävar upp och ner. Eller tänk på något annat … mjukt. Du behöver inte förändra (eller förbättra) ditt andetag. Känn bara in ditt flow just nu och låt kroppen vara följsam när du andas in och ut.
• Tankarna vandrar iväg, Och det är normalt, men säg till dig själv att att fortsätta fokusera på andetaget. Om du verkligen måste tänka, fundera då på var du känner andetaget bäst. Är det i näsan, halsen, bröstkorgen, magen eller någon helt annan stans? Håll kvar fokus där du känner andetaget bäst.
• Fokusera om och om igen. Känn in andetaget … ditt flow … om och om igen. Du bestämmer själv när du ska avsluta övningen. Kom bara mjukt tillbaka till verkligheten, när du känner dig färdig, och fortsätt leva på som vanligt. Bra jobbat! Jag vet att det är svårt, och att det går upp och ner :-)

Hej hej!

Jona här igen.

Hur kallt är det i havet nu? Det är den vanligaste frågan i vår gruppchatt för simmare. Om du inte simmar nu kommer du att ångra dig i november svarar jag … kanske lite störigt. Havet här i Höllviken är kanske lite kyligt just nu men det kommer en höst med ännu kallare vatten. Så njut nu.

I morse var havet helt spegelblankt och solen strålade på oss med full kraft när vi simmade ut från stranden. Lite längre utåt var vi plötsligt mitt i ett stort stim av öronmaneter. Maneter är faktiskt ganska fascinerande, de rör sig så följsamt i vattnet utan att stressa. De är lika mjuka som vattnet som omger dem. Tänk om man kunde vara så mjuk? Fast min kropp är stel och kall, försöker jag sträcka på mig, slappna av och njuta av den vackra världen under ytan.

Sedan är det dags för yoga, och med inspiration från morgonens havssimning yogar vi lika mjukt, följsamt och avslappnat som havet. Rörelserna känns mycket lättare och skönare när man släpper den spända krampaktiga fasthållande känslan. Och det gäller kanske inte bara på yogamattan, utan också i livet i övrigt. Ibland behöver man flyta lite mer och kämpa lite mindre …

Ha en fin vecka, hoppas du hittar flytet!

Jona

Tjena vänner!

Nu är vi mitt inne i juli och på yogan har vi de senaste två gångerna testat något som på engelska ofta kallas breathwork. Faktum är att en kompis frågade mig häromkvällen när vi tog en drink på badhytten:

– Jona, vad är egentligen breathwork?

Vi började alla diskutera “breathwork” och Jag svarade att det egentligen bara betyder andningsövningar. Samtidigt används ordet ibland för en nyare trend där man andas väldigt intensivt under längre perioder för att framkalla starka upplevelser. Många tycket det är jättespännande, men det är inte det vi gör på sommaryogan vid Falsterbokanalen. Här arbetar vi lugnt, mjukt och medvetet med andetaget.

I onsdags tränade vi på att andas bara genom vänster näsborre. Det är väldigt enkelt: följ luften när den strömmar in och ut genom vänster näsborre. När tankarna vandrar iväg, och det gör de ju hela tiden de flesta av oss, ska du bara vänligt föra tillbaka uppmärksamheten till andetaget igen. Typ femton gånger på en minut.

Det är faktiskt ganska fascinerande hur snabbt hjärnan börjar tänka på allt möjligt annat, som vad vi ska göra senare under dagen, på något som hände i går eller vad vi är sugna på att äta.

För mig är det här själva poängen med övningen. Inte att bli bäst på att andas genom en näsborre, utan att träna på sin förmåga att hålla fokus, att själv kunna välja vart man vill rikta sin uppmärksamhet. Annars är det så lätt att låta mobilen, yttre surr, eller att våra egna tankar styr … och vi tappar fokus på det som är viktigt.

Andningen är ett enkelt “träningsredskap”. Om vi övar på att rikta uppmärksamheten mot andetaget, kan vi också lättare rikta den mot sådant som verkligen är viktigt i vardagen, som att vara uppmärksam under ett snack med en kompis, att kunna njuta av att vara i naturen … att bara vara i stunden vi befinner oss i just nu.

Jag försöker verkligen träna på detta när jag är med barnbarnen, nu gör jag ingenting annat än lyssnar maxat på dem Jona, tänker jag. Eller när jag tävlar, då pixlar jag bort alla yttre oljud för att fokusera 100% på min egen prestation.

I går provade vi istället att andas genom höger näsborre och för vissa är det enklare. Inom yogan kopplas vänster och höger näsborre till olika kvaliteter. Vänster förknippas med lugn, återhämtning och vila, medan höger förknippas med energi, värme och aktivitet.

Det intressanta är att modern forskning också visar att vi faktiskt har en naturlig näscykel. Den ena näsborren är oftast lite mer öppen än den andra, och detta skiftar flera gånger under dygnet. Studier tyder dessutom på att ensidig näsborrsandning kan påverka det autonoma nervsystemet, alltså den del av kroppen som bland annat reglerar puls, andning och återhämtning.

Så om du har en minut över, stanna gärna upp och känn efter. Vilken av dina näsborrar känns mest öppen just nu? Bara den lilla upptäckten kan göra dig lite mer närvarande.

Ibland behöver vi inte göra något stort. Det räcker att ta ett andetag.

Ta hand om dig, jag hoppas du får en fin helg! Jag ska cykla, simma och hänga med Lo!

Kram

Jona

Tjena!

Jona här.

Jag lever dubbelliv. Och jag älskar båda.

En del av mig tränar metodiskt för att bli den bästa atlet jag kan bli. I juni lyckades jag bli riksmästare i triathlon på olympisk distans. Jag körde även en halvironman i Gränna samt Vansbrosimningen Öppen Älv. Den atletiska resan fortsätter nu i juli med strukturerad träning mot årets stora mål – Ironman 70.3-VM i Nice i september.

Den andra delen av mig är den lugna, yogande och filosoferande, som inte hetsar upp sig i onödan utan tar livet med mer ro och njuter av att vara i naturen. Här finns ingen tävling, prestige eller prestation, bara närvaro. Yogaresan är livslång och det finns inga mål.

Det svåra är inte att kombinera de två delarna i min träning. Jag älskar att kombinera triathlon och yoga. Det svåra är att komma ihåg att planera … administration och framförhållning är inte mina starka sidor. Jag kör hellre på känsla. Allting är nu!

Därför kan det hända att jag ibland är lite sent ute och plötsligt upptäcker att hösten är här och att jag inte bokat någon lokal till nästa stora event … det tänkte jag inte alls på när jag tävlade!

Men mitt år följer ändå samma mönster, i rytm med årstidernas växlingar, och på det sättet kan jag ändå säga att jag är väldigt pålitlig och förutsägbar som yogalärare.

Just nu kämpar jag lite med att vara strategisk. Sommaren pågår med all härlig yoga, vilket gör att jag glömmer bort att hösten kommer snart, men jag behöver också styra upp starten på den nya yogalärarutbildningen.

Känner du igen dig? Vad är ditt “dubbelliv”?

Jona

P.S. Yogalärarutbildningen startar helgen 3–4 oktober. Skriv för guds skull upp datumet redan nu. :-)

Mer info kommer, både till dig som ska starta och till dig som är nyfiken på att göra det.

Jag vaknar lite lätt förvirrad men minns snart att det är årets ljusaste dag och att vi är ett gäng som ska yoga i soluppgången. Packade kvällen innan, så slipper tänka, nu gäller det att fånga dagen och gå raka vägen till stranden. Tänk inte! Gå!

Vid havet möts jag av vinden. Den tvingar mig ner på huk för att skydda marschallerna medan jag tänder dem en efter en. 


Marschallerna envisas dock med att slockna och jag är lätt stressad över att inte hinna bli klar i tid.

Ta det nu bara lugnt Jona, säger jag till mig själv, och försöker fokusera på att slappna av.

Jag får en tanke.

Man behöver inte ha en gud för att få in lite andlighet i sitt liv.



Om man vill ha andlighet så får man faktiskt lov att fixa det själv. Det är typ vad jag tänker på medan jag frenetiskt försöker få fart på marschallerna med min dåliga tändare.

Jag löser det och sätter mig ner precis när de första deltagarna närmar sig. Andas och tar in stunden.

Snart fylls stranden av fler och fler … jag ser alla komma gående längs vattenbrynet i det mjuka gryningsljuset. Det fyller mitt hjärta med värme.

Det är Golden Hour. Jag ser det svaga ljuset brytas mot havet och färga himlen i massa nyanser av blått och violett.

Nu är det lugnt, vi har hittat vår plats vid havet och tittar ut mot horisonten.

Det är obeskrivligt vackert. Jag känner mig berörd in på djupet, det är en slags varm pirrig känsla som enklast kan beskrivas med ordet WOW!



Man behöver inga speciella ceremonier för att skapa något vackert tänker jag. Vi skapar något vackert tillsammans den här morgonen …

och jag noterar att fiskmåsarna på himlen flyger över oss i mjuka cirklar … helt tyst som att de håller andan och känner WOW!


Tack, solen, för din värme.

Tack, alla ni, för er kärlek.



Jona