Här hjälper det inte att springa ensam och lufsa. Som ett första steg i ”träning med mer mening” gäller det att ragga upp några gamla säkra kort att ta rygg på för att få upp farten lite. Therese nappade och det blev Genarp, skog, skåneled, leriga skor och coola kor. Inte så farligt fartigt kanske, men otroligt mysigt att springa och återkoppla med trygga stabila Therese, som jag tillbringat hundratals timmar med i ur och skur. Det mest otippade var att vi hittade Marcus mitt i skogen. Han hade slagit upp ett helt bord med massa godsaker med högt fett och kolhydratinnehåll. Där väntade han på löpare som skulle ha langning-näring, för i dag gick ”Marcusloppet”, en nätt liten runda på 50km, Malmö-Genarp ToR. Världen är bra pytteliten. Surdegsbröd med nötter och fikon väntade på oss i köket efteråt. Raw food i alla ära, men hembakat med omsorg och kärlek får mig att känna mig varm och glad in i märgen. TackKram- Jona
Bokskog… Saknar den! Hembakat bröd är aldrig fel!Särskilt inte efter löptur. :-)
bokskog, björkskog, kalhygge, stäpp, pusta, djungel, strand, asfalt…. ”bara jag får kuta”, som en klok kvinna en gång sade :o)