“Lugna ner dig lite Jona, vi gör ju ingen VM satsning här”  – brukar Lotta säga ibland när vi kortar av simpasset och sätter oss i bubbelpoolen istället. Detta foto har jag snott från Skånska dagbladets nätupplaga.

Jag kanske inte ska skämmas över att jag gillar att vinna, men ibland tycker jag att hela tävlingsgrejen är lite pinsam på något underligt vis. Jag menar, här sitter jag i lotusställningen dagligen och försöker jobba med mitt ego och så jublar jag med fingret i luften över att komma först. Ett tag fick jag för mig att tävlandet kanske kunde hämma min andliga utveckling. Men så minns jag att det faktiskt är TACK VARE min meditation som jag vinner mina segrar, både personliga och över andra. Nåja, nu var Sövde Triathlon en liten skittävling på hemmaplan och inget att hänga i julgranen, men det fråntar mig inte glädjen. Absolut roligast av allt var dock att träffa alla gamla godingar som jag inte sett på flera år. Började nästan böla när jag mötte blicken till en gammal kompis från förr mitt i en backe.

Nu till själva tävlingen. Simstarten var från stranden, vattnet väldigt långgrunt, så man fick springa en bra bit i dyn innan det gick att crawla. Simningen gick väldigt fridfullt till, fick inga hugg alls och kunde glida ganska ostört på kanten. Dock kan man konstatera att det blivit en del bubbelpool i vinter. Bilder har jag “lånat” från nätet.

Upp ur vattnet är pulsen extremt hög, men jag gillar växlingsmomentet i triathlon, att springa hårt samtidigt som man ska tänka i flera steg framåt, ta av våtdräkt, hitta cykel, på med hjälm, springa ut, hoppa på cykeln, fokus fokus fokus.

Cyklingen är en ren njutning, för jag ÄLSKAR min cykel hängivet, vi är verkligen en perfekt match, kanske lite för perfekt, för jag tar onödigt god tid på mig och flummar iväg i tankarna iband, glömmer trycket i pedalerna och bara myscyklar. Här finns en klar förbättringspotential.

Löpningen gick bra. Sprang ifatt Sandra och tog ledningen någon km innan mål. Lite kul fenomen, så fort jag är i ledningen slappnar jag av och rullar mer, trycker mindre. Jag är inte direkt van att tävla på så här korta distanser, det var nästan lite snopet när jag kom i mål. Redan?

Tack Triathlon Syd och IK Vinko för ett fint arrangemang från början till slut. Tack alla triathleter! Detta var genrepet, nästa helg blir det dubbelt så långt i Helsingborg.

Jona

  1. Vad roligt att läsa! Förstår att du tampats med egots tävlingsinriktning kontra meditation… Sitter själv där ibland.
    Grattis ännu en gång. Jag som precis hittat till din blogg skulle tycka det var kul om du skrev om hur du började med triathlon resp yoga!

  2. Bilden är tagen någon sekund efter att jag hoppat upp på cykeln, skon sitter fast i pedalen och är under foten, jag ska pilla på den snart, när jag fått upp tempot lite :)

  3. Att vinna är inte det samma som att vara ego! Du gör det du gillar, tar hand om dig själv, och det vill jag snarare kalla att man tar ansvar för sitt liv! :-)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.