• Jag hade gärna stannat kvar i Åre resten av hösten, men några dagar är alltid bättre än inga dagar alls. Fem dagar i fjällen är en ganska kort tid om man jämför med ett helt år, men den friska luften, de milsvida vyerna och de starka höstfärger tar tag i en. Man kommer snabbt in i lugnet och en skön känsla sprider sig i hela kroppen och sinnet.

• Man står och stirrar på en fors. Det blir tyst i huvudet.

• Vi delar kärleken till ”vildmarken” och försöker locka alla familjemedlemmar att dela vår passion. Det är bitvis lite bistert med två plusgrader och snöblandat regn, men vi bor ju inte i tält direkt, och alla överlever strapatserna. Jag hoppas att vi återvänder hit snart igen.

• Personligen blir jag lätt helt uppslukad av att njuta av naturen och har svårt att föra ett vettigt samtal medan vi går. Det blir mest.… kolla en björksvamp, titta snö… gud… och oj vad vackert. Och jag älskar att vi alltid hamnar helt ofrivilligt mitt i äventyret. Snö och storm på Åreskutans topp är vi inte förberedda på i mitten av september.

• Att andas friskt luft samtidigt som man går medvetet, är inte bara bra för lungorna, kärleken och vänskapen, utan det är jättebra för hela människan. Vi får inte bara starkare lungor utan en större känsla av lugn och harmoni. När stress och oro sätter sig som en tung känsla i kroppen, då hjälper det att gå utan tidspress och låta naturens helande kraft göra jobbet.

• Mitt i naturen kan man andas högt och sucka, och man behöver inte gömma undan sina känslor.

Kramar, kärlek och livskraft – ha en fin vecka

Jona