Känner mig blå i dag. Så är det. Har varit på en lång svalkande promenad vid det blå havet under den blå himlen. Planen var att springa, men vi gick en stund och pratade Portugal, sedan fick Sara springa vidare på sitt håll. Jag är lite förkyld faktiskt. Läste i en fin liten bok att blått är lugnande och en massa andra saker. Färgsymbolik är ett helt annat ämne, och det finns väl lika många idéer och tolkningar, som det finns människor. För mig står blått för kärlek, tillit och djup. Melankoli och vackra toner i moll. Tänkte skriva några rader nu, nya yogapass och meditationer. Hade bra flyt i går kväll, men nu är det tvärstopp. Sitter oföretagsam framför datorn och överväger att stänga locket eftersom det ändå inte produceras något vettigt i denna hjärna just nu. Japp, så får det bli. Vänder ryggen till i dag. Det får bli en annan dag…. Tack. Kram/Jona