Vi tog en båt ut från Olhaó till Ilha de Deserta (den öde ön) och jag simmade en sväng. Det fina med att frisimma i Atlanten är att saltvattnet bär upp kroppen och man flyter extremt bra. Havet hjälper en svagare simmare som mig. Vågorna var väldigt vänliga i dag och jag höll igång länge utan att bli sjösjuk. Ibland kan jag få för mig att mörka skuggor dyker upp underifrån och vill nafsa i mina fötter, men i dag slapp jag hajskräck och kunde njuta bekymmersfri. För övrigt är jag nöjd med dagens matchning av bikini med badmössa.
Salt kram från Atlanten
Jona
Åhh vad härligt det låter …. Njut av din ledighet och Atlantens salta vatten….
Själv är jag tillbaka på jobbet idag… och imorgon har jag tänkt att cykla dit, ca 15 km, kl 6 på morgonen … Det blir min utmaning denna veckan :)
Kramar Cattis
Tack för en totalt inspirerande, livsbejakande blogg med sanslöst härliga bilder. Jag brukar titta in och blir alltid upppiggad. Kram från Helen (som utbildar sig till Kundaliniyogalärare, och som funderar starkt på att bli löpardrottning).
Heja Cattis, du klarar det och till dig Helen vill jag bara säga en sak: Du ÄR redan DROTTNING :)