från gryning till skyming

I dag har varit en lång fredag med yoga-simma-cykla-springa. En festfredag från gryning till kvällning. Lite likt filmen sällskapsresan, har yogagruppen minskat i antal, entusiasmen är störst i början av en resa, men avtar i takt med att träningsvärken ökar, men vi som trotsar sömnen och möter morgonen med högt buret huvud, känner krafterna återvända i takt med att solen- Yang stiger.

Sen började leken på allvar. Först cyklade vi hela vägen till sydspetsen av ön, där vägen tar slut vid en mystisk hamn. Hemåt bar benen på omvägar och fikapaus på stranden. Vi lämnade ett slagfält av kaffekoppar efter oss. På slutet fick jag tigerögon. Coach drog upp tempot smygande, nästan obemärkt till en början, och jag höll i för brinnkära livet. Tappar man en millimeter av sin position bakom cyklisten framför sig, så dör man där på stället. Vinden kommer då som en blockering mellan den starkare och den svagare cyklisten och innan man hunnit tänka klart tanken, så växer luckan och man ser den starkare cyklisten försvinna i horisonten, medan man själv stannar kvar på stället. Jag överlevde i dag. Efter cyklingen… då har jag redan varit ute i 6 timmar någonting… är det dags att springa. Hög på endorfin snurrar jag ett par varv på golfbanan och ner om stranden. Sedan simning i havet. Och när allt är klart och våtdräkten slitits av, sitter vi vid stranden och ser solen gå ner. En soluppgång och en solnedgång senare är man matt. Nu äta två tallrikar grönsaker och två tallrikar efterrätt och vila en natt. Puss o Gonatt.

Jona

Gourmet triathlet

Vet inte alltid vart jag är på väg eller vad som väntar vid den gryende horisonten. Lever på efter bästa förmåga som vi alla gör på denna runda jordglob. Jag har haft ofantligt mycket tur som fått möjligheten att leva mina drömmar med familj, arkitektur, driva yogaskola och resa runt och idka idrott som jag älskar. Två första veckorna av 2011 är nu snart på banken och mer skall komma. Ser oerhört mycket fram emot att sätta igång undervisningen igen på måndag i Höllviken och Falsterbo, yoga på företag, lärarubildningen, retreat i Portugal, Mallorca och gästspel i andra svenska städer. Känner spänning och entusiasm för en uppryckning på tävlingsbanan senare i år. Titulerar mig numera Gourmet-triathlet och kommer därmed selektivt att välja godbitar, ett fåtal välvalda intressanta tävlingar,  som ger mig spänning och glädje. Förhoppningsvis också en bra placering om gud så vill.

I dag har varit en fantastisk fin och välbalanserad träningsdag. Yoga med vänner i gryningen. Frukost i lugn och ro, lite jobb vid datorn, ett långt simpass. Och som kronan på verket en stekande het springtur när solen stod som högst. Vägarna kring Playitas är mysiga för fötterna och sinnet. Det går antingen uppför eller nerför och ges inte mycket utrymme till avslappning. Resten av dagen mest i viloläge fram tills kvällsyoga. Mätt, belåten och innerligt tacksam. Nu sova hårt, i morgon ska vi cykla söderut tills vägen tar slut.

Tack för att Du läser, följ Dina drömmar.

Jona

en heldag i cykelsadeln

Vettigt eller ej, men man blir rätt mild och mysig efter en heldag med goa sköna människor i hetluften. Nästan lite tårögd. Långt och länge och lugnt visade sig bli både brant och stekigt. Coach hade planen klar, många timmar i cykelsadeln exklusive fikastopp och vattenpåfyllnadspaus. Lugnt från början till slut som det ska vara i januari. Några höga toppar med fotopaus ingick också till mitt stora nöje. Halvvägs delade sig gruppen, så att vissa kunde snedda hem till byn och vissa ta “femtimmarsrundan”. Jag hängde med hela vägen till slutet och solnedgången. Kände mig glad och euforisk ända in i planket och sitter nu på min balkong och njuter av utsikten. Coach är smått filosofisk och påminner om att det gäller att njuta varje gång man besegrat en topp, inte bara jaga vidare till nästa mål…..

När jag tittar lite tillbaka, så känner jag mig otroligt tacksam för möten och människor i mitt liv och alla upplevelser vi får dela. Känner även entusiasm och spänning inför vad som komma skall. Livet är en resa, vi färdas härifrån till dit. Vi kan lika gärna färdas med glädje. Nu ska jag ta av mig hjälmen och duscha. Sen väntar mat och manjana med mysigaste Ingmarie. Peace Love Out från Fuerteventura.

dagens utsikter

Levande och helhjärtad. Kvar på ön nära Afrika. Dag två vecka två. Svenska Triathlonförbundet har rullat in, så jag har många nya träningskamrater att jaga och dessutom har ärkelöparen Ingmarie checkat in på samma lägenhetshotell som jag. Risken skulle kunna finnas att man tränar halvt ihjäl sig, men vis av rutin tar jag det piano mellan passen och varvar med meditation. Nyss har vi cyklat “lite intensivare”, lägg till blåst och backar på det, plus att jag är ända kvinna i klungan, så förstår ni att den finska jonan får bita ihop. Jag hittar bra på Fuerteventura nu i alla fall. Kramar från Jona

Kanske 20 grader i havet

Livet är beach på Fuerte. Enkelt och lättsmält. Man går upp, käkar lite, tränar en sväng, sover och repeterar. Allt är nära. Poolen, gymmet, yogamattan, löpslingan. Ingen snö på cykelvägen. Vila kan man på beachen när benen är trötta. I rättvisans namn – vad har jag gjort för att förtjäna denna behandling?

Tålamod mot vattenhålet

Ibland kan en karta vara vilseledande och det som på papper ser ut som en enkel liten nätt omväg visar sig i verkligheten vara en bergsetapp som tar avsevärt mkt längre tid än mängd vatten i flaskan. Vi såg en hel hord kameler med vatten på ryggen, men fick vackert cykla vidare till nästa vattenhål o köpa vårt vatten. Sensmoralen med detta inlägg är att Kameler är coola!