Vem är jag, vad är målet, vad är mitt nästa steg och dylika retoriska frågor poppade upp lite lätt i sinnet på morgonkvisten. Intressant att vakna med  radion på full volym inne i hjärnan. Ingenting händer när man tänker tänkte jag och slutade därmed att tänka.

Stack till Trelleborg. Mina simkamrater tycker fortfarande att det är sommarlov, så jag fick paddla på själv. Satte på autopiloten och betade av passet meter för meter. Efter ett tag kände jag att vattnet var otroligt mjukt denna morgon – och av perfekt temperatur. Kände hur jag svävade fram – lätt och friktionsfritt. Friktionsfritt händer ytterst sällan, då jag inte är född delfin direkt. Några varv vikter på gymmet efter det.

Lunchen bestod av åtta bitar i SOLEN med delar av familjen som aldrig tackar nej när mamman bjuder på mat. Jag älskar sjögräs och rödlök därtill.

Dagens mest otippade. Bikinin åkte på. Maneterna är gigantiska nu, de har växt flera centimeter på en vecka. Gled runt och viftade på tårna och passade mig noga för att inte trilla i havet. 14 grader är iofs inte panikkallt, men ändå… Sen blev det lite bråttom till yobbet.

Kvällsvad intas nu klockan 22:13… Sen ska jag packa plus montera ner vissa delar av cykeln och stoppa ner den i sin egen röda resväska. I morgon flyger vi norrut för läger med brudarna i Borlänge. Ska bli grymt!

Point of no return – hösten är på gång. Svanarna på sjön verkar inte bry sig.

Hej och hå, lev, andas

Jona