Viva la sjuhundra serpentiner

Mediterar och springer en runda  för att samla kraft och ladda, sen är det frukost, cykling och Viva Espanha tills läggdags. I dag har det klättrats i de sjukaste serpentiner någonsin, en klättring som varade i all oändlighet, med helt fel utväxling på min cykel dessutom… men med lite sisu är vi lyckligt framme i nästa vita by på kartan. En bild förmår aldrig fånga dofter, lutning, svett längs ryggen, örnen som kretsar ovanför, strålkastare av sol, minimyskoxarna vid väggrenen, känslan att färdas från botten till toppen ovan molnen, syrsor, tusenfotingar, ödlor som ilar mellan cykelhjulen.

Mytisk kväll. Nu hör jag en kattugla hoa i månskenet utanför hotellet. Tack älskade Pappa Ornitolog för att du lärde mig höra sånt.

Hasta!

Jona

möra ben dag två

I dag svischade jag upp så snabbt upp över bergskammen att inte ens kameramannen hann med. Vi har inte sett en enda racksträcka än runt Ronda och El Burgo, men det kommer väl senare i veckan. I morgon cyklar vi nämligen vidare till annan by och följebil tar med packningen. Mycket professionellt. Förutom vissa spontana ryck, så tar jag det lugnt. Det är ingen större idé att bygga upp en grym formtopp i oktober, som blir svår att upprätthålla under den karga Skånska vintern. Det som fungerar är att fokusera på är teknik. I dag på lunchen fick jag ett helt föredrag om backteknik- nedför. Det finns alltid en förbättringspotential. Skulle man vara fullärd kunde man lika gärna lägga sig ner och invänta sin sista dag, eller få ett så stort uppsvullet huvud att man inte skulle kunna prata med folk längre. Just nu är mina ben möra och huvudet tänker inte så bra alls. Fattas bara mat för att göra denna dag fulländad.

Kramar och värme

Jona

en runda runt Ronda

Coolaste skylten i dag! God afton govänner i dag är vi i Ronda. I morse gick flyget till Malaga, Spanien och innan solen gick ner hann vi checka in, susa fram på cyklar i full fart och äta tapas. Jag blir så lycklig av alla dessa backar, jobba uppför och åka slalom nerför. Här ska det rekognoceras byar och berg i en vecka. Väcka klättermusklerna lite. Titta in igen, berättar mera sen. Nu lite nattamat, sen sova. Kram kram från Jona, med möra ben.

uppkoppling, löpning och cykling


Helvit på fredagens runda.

Sport strax, men först ett andligt inslag. Min första meditationslärare, efter finska mormor, var Kurt och hans bror Kenneth. Killarna var väldigt tunna, vilket berodde på att de levde på luft och vatten. Vi kallade dem för ”de kosmiska bröderna”. Kurt visade hur sinnet transcenderar, men berättade också att man minsann inte pratar högt om sina meditationsupplevelser. Jag är vuxen och rebellisk, så här kommer min rapport från i morse: Läs mer

friday bloody friday

Fredag är cykelfest. Först inne sen ute. Tack Ann för att du är tvungen att jobba, så jag får ta ditt spinningpass. I morse var jag helt speedad av spenat. Det är något konstigt med den drycken. Känner mig helt hög och säger bara helt galna saker i mikrofonen. Har testat många kreativa lösningar i veckan. Valmöjligheterna är många, och det kräver sin man att utse en klar segrare. Debatten går vild. Rött och passionerat med jordgubbar och banan? Grönt och skönt med spenat och avokado? Får inte till den rätta blå nyansen; funkar det med lila? Blåbär och banan är veckans vinnare!

Nu väntar landsväg. Det ser för övrigt ut som att sötebrödsdagarna som solskenscyklist är över. Hösten är här med allt vad det innebär av salig blandning mellan storm och regn. Biken Bianchi Belle får inte ens stanna inne när det regnar numera. Det kallar jag seriös satsning från min sida. Springa kan man ju alltid mäkta med när det regnar, men cykling i regn, det kallar jag Sann Passion. Josefin kommenterar det hela med ett avmätt: ”Träna hårt nu mossan (utan r i Skåne), så kan du lata dig  i jul sen”.

Håll huvudet högt, stolt hållning. Yoga på och meditera mera.

Yo-Jona

pleasure and pain

Den blåa bilden till vänster tog Bertil, segast på spinning. Resten tagna i farten.

I går såg det ut som bilderna ovan: Blå himmel, bara ben och Rock’n roll 24-7. Skåne visar sitt vackraste leende och fartvinden är rakt i ryggen. Det var i går det! I morse smattrade regnet mot taket och visade var skåpet skall stå. Och nu skulle jag precis beklaga mig att det minsann är grått och att jag drar mig för att dra ut på löptur, men mitt i meningen bryter solen ut och träffar mig mitt i pannan… Ok jag fattar vinken.

So long

Jona