Kategori: Okategoriserade
Jag tror att vi har en sak gemensam….
…vi söker efter frid och försöker hitta balans och harmoni.
I vårt samhälle handlar mycket om prestation, förbättring och förändring. Man duger inte som man är utan ska bli någon annan – någon bättre. Vi stressar upp oss och vid stress sätter det sympatiska nervsystemet igång i kroppen. Hjärtat börjar slå fortare, pulsen går upp och blodtrycket ökar, andningen blir snabb, matsmältningen avstannar, musklerna blir spända och stresshormon börjar produceras. Vi är beredda på kamp eller flykt. Detta system är livsnödvändigt för oss för vår överlevnad eftersom vi måste reagera snabbt vid fara. Tyvärr sätter systemet även igång när vi inte är i en reell fara utan endast är under hård press och är stressade.
Genom att exempelvis utöva yoga tar man kontroll över stressen. Andningen är central inom yogan och genom att lära sig olika andningstekniker får man ett redskap som fungerar vid stress.
Långa djupa andetag sänker stressnivån i kroppen och lugnar ner tankarna och känslorna. Vid sömnproblem som också är vanligt vid stress kan man andas genom vänster näsborre för att aktivera det parasympatiska systemet.
Meditationen lär oss medveten närvaro – att leva i nuet och stilla våra tankar. När vi lever här och nu, och inte grubblar över det förflutna eller planerar för framtiden, minskar vi också stressen. Yoga handlar inte om prestation och förbättring – utan om medvetenhet och acceptans. En ökad medvetenhet om sig själv och vem man verkligen är och att acceptera sitt sanna jag. Att man duger precis som man är.
Självkännedom är en nyckelaspekt vid andlig utveckling. Andlig upplysning ändrar inte dig som person. Du blir bara mer tillfredsställd med dig själv som du är. Tänk så här: Det är ok att vara jag – att vara på detta sättet.
DUKHA är ett begrepp inom Indisk filosofi som står för lidande och otillfredsställelse. Att känna dukha är en nödvändig följd av livet. Man kan inte göra yoga i tron att man slipper dukha. Vi kan inte undkomma t ex oro, rädsla, ilska, sjukdom, sorg, ensamhet, olyckor, åldrande och död. Dukha inkluderar tanken om att allting är i förändring – att allting förändras konstant. Ingen av oss kan undvika dukha. Vi undkommer inte lidande under livets gång.
Jona
vänd blicken inåt….
Nu träder vi in i en mörkare period och låter yogan avspegla den rådande årstiden i mer lugnande inåtblickande yogaövningar. Ta på dig den varma tröjan, raggsockorna och filten. Kryp in i ditt eget ide och stärk dig själv. Vänd uppmärksamheten inåt. Använd din Antar Dristhi.
Dristhi betyder seende (eller blick) och är små subtila yogarörelser med ögonen. Det är en specifik fokuspunkt som du använder under meditation eller medan du håller en yogaställning. När blicken är fäst på en enda punkt blir du mindre distraherad. Sinnet förblir ostörd av externa stimuli. I allmänhet rekommenderas det att använda bahya (extern, utåtvänd) blick för utåtriktade kraftfulla yogaövningar och antara (intern, inåtvänd) blick för kontemplativa och meditativa yogaövningar. Nu är årstiden för att blicka inåt.
Det finns ett värde i att ha ögonen stängda och använda antara drishti eftersom det skapar ett djupt tillstånd av meditation. En användbar drishtipunkt är tredje ögat. Du sluter dina ögon och använder mellanrummet mellan ögonbrynen som koncentrationspunkt.
Nu kan du observera sinnesintrycken istället för att reagera på dem. Nu kan du styra din uppmärksamhet till det som verkligen är värt att uppmärksamma. Du kan observera inre förnimmelser istället för att titta på TV :-)
Dristhi hjälper dig att dra tillbaka sinnet (pratyahara)
öka din koncentration (dharana)
och träda in i ett meditativt tillstånd (dhyana)
Dristhi är ren klarsyn (samadhi)
Måndag 12:00 Vinyasayoga
Måndag 16:00 Athleteyoga
Torsdag 17:30 Mediyoga
Söndag 18:30 Yinyoga
Denna vecka har jag fyra lite olika typer av yogapass på Hot Yoga Malmö i Karolikvarteret, och du är mycket varmt välkommen på vilket som helst av dem. Hela oktober ut kan du testa att träna på värmeyogastudion.
Du får komma 3 gånger totalt för bara 50kr.
Varmt och skönt och mysigt!
Du anmäler dig här!
Kramar i höstrusket
Jona
***
Det blir på Sankt Jörgen Park i Göteborg…
Hej yogavänner, jag är mycket glad att i dag fredagen den 21 oktober äntligen få meddela lokal för utbildningen i Göteborg. Vi kommer att finnas på det fantastiskt fina Sankt Jörgen Park. Deras spa och konferensanläggning är mitt i fin natur och med härlig färgsprakande mat dessutom. Perfekt plats för en yogalärarutbildning helt enkelt. Bra också då det finns möjlighet till övernattning för våra utländska gästlärare.
-
Yogaalliance certifierad interantionell
Yogalärarutbildning i Göteborg 2017
Sankt Jörgen Park, Knippekullen 8-10
- Helg #1: 21-22 januari. Introduktion till Yoga och Meditation
- Helg #2: 18-19 februari. Andningstekniker och avslappningsövningar
- Helg #3: 4-5 mars. Yogaställningar och yogaserier
- Helg #4: 1-2 april. Meditation Mindfulness och Mantra
- Helg #5: 6-7 maj. Yogans historia och kända yogalärare
- Helg #6: 2-4 juni Österländsk anatomi och chakrasystemet. Retreat fre – sön
- Helg #7: 12-13 augusti. Västerländsk anatomi och kroppen som verktyg
- Helg #8: 9-10 september. Yogisk filosofi och psykologi
- Helg #9: 7-8 oktober. Yogisk livsstil och ayurveda
- Helg #10: 4-5 november. Rollen som yogalärare, diplomering och avslutningsfest
- Undervisningen pågår lördagar och söndagar kl. 9-17 med paus för lunch 13-14
Reteraten startar fredag kl.16 och slutar söndag kl.14
Kramar och kraft, ha en härlig helg
Jona
jag är aldrig nöjd….
Jag körde min 14:e Ironman och mitt 3:de VM i Kona, Hawaii förra lördagen. Jag kom in på en 60:e plats, men helt oavsett placering och tid, så är jag enormt tacksam för möjligheten jag fick att tävla med de bästa i världen.
Triathlon har lärt mig allt om tålamod och jag har fått bygga upp och riva ner min kropp om och om igen. Jag uppskattat verkligen alla svåra utmaningar för det är genom dem som jag växer, lär mig nytt, blir uthållig och får visa (mig själv) vad jag verkligen är gjord av. Jag är tacksam för chansen. Träningen till Hawaii gick fint, jag var glad och frisk, hösten var varm och jag hade många träningsvänner att hänga med. Motivationen var stark, men jag kände (innerst inne) att jag behövde mer tid. Jag hade en gnagande känsla av oro i kroppen&sinnet –att jag inte skulle hinna bli klar till start. Det finns delar av min tävling på Hawaii som satt klockrent och som jag är ganska nöjd med. Och det finns andra delar av tävlingen som lämnar efter sig en känsla av besvikelse. Jag antar att det är därför Ironman Hawaii anses vara en av de svåraste uthållighetstävlingarna på planeten – för att det är svårt att lyckas. Det som stör mig lite är att jag har en känsla av att jag inte riktigt kunde leverera på den nivå som jag vet att jag klarar av.
Mitt favoritögonblick på Ironman är på slutat av maratonloppet, då jag verkligen får ”tömmer tanken” och visa vad jag går för. Jag uppskattar stunder när jag måste jobba med min hjärna. I år vag vek jag ner mig mentalt. Nu tar jag lärdom, bli motiverad, går vidare och är glad att jag fick möjligheten att mäta mina krafter mot de bästa i världen. Jag antar att det som driver mig vidare är vetskapen om att det alltid finns en ny chans. Slutligen, tack Hawaii, för att du ger mig möjlighet att tävla mot de bästa i världen, för att du utmanar mig och låter mig fortsätta drömma. Jag blir aldrig nöjd.
Tack vänner. Håll ögonen öppna. Jag kommer igen ;-)
Jona
hemma från Hawaii
What if you wake up tomorrow and all your powers are gone?
Well, then I better make the best of today!
Lyssna gärna på podcasten Coltings Nakna Sanning avsnitt # 81 när jag snackar med Elin Lilja och Jonas Colting om Ironman Hawaii…. på Hawaii. Länk till avsnittet hittar du här!
Ironman Hawaii är en svettig och spännande resa med många roliga minnen, men innan jag går in på detaljer, vill jag lyfta fram en tanke som dyker upp i mitt huvud i början av löpningen. Jag är dryg och självsäker. Tycker att jag har tränat på typ allt. På att tåla värme, på att cykla aerodynamiskt i vinden, på att glida smidigt genom vågor, på att äta tillräckligt salt och på att uthärda smärta. Men jag är liten och svag i sinnet några timmar in i tävlingen. Springer förbi Annie och Julia, som hoppar upp&ner av entusiasm. BAAAM!!! En oväntad tanke slår mig som en kraftig smäll rakt i bakhuvudet. Vinglar till och tappar min gel. Jag är helt oförberedd och släpper garden helt.
”Du har bara ett skott kvar på mål Jona.
Tänk om det bara finns en chans kvar.
En sista Ironman”.
Nu kanske ni tycker att det inte är en speciellt unik eller märkvärdig tanke, (jag menar inget varar för evigt liksom, det vet vi sedan gammalt), men jag lovar att tanken slog ner som en blixt från klar himmel. Det är lätt att tro att man är osårbar när man håller på med Ironman. Att resan varar för evigt. Men plötsligt känner jag mig inte så mycket som en vinnare och gladiator längre. Jag känner smärta i vrister, vader, lår, rygg och axlar. Jag är snurrig av solsting och vill sitta i ett dike och spy upp all sportdryck. Istället för att fokusera framåt, börjar jag att känner efter inåt. Jag släpper garden. Ett typiskt dåligt beslut ifall tanken är att komma i mål innan solen går ner över horisonten. Stannar till vid vätskekontrollerna och dricker Coca. Tänker att OM nu detta är min SISTA chans på MÅL då måste jag passa på att NJUTA av varje droppe. Elin sammanfattar det bra i podcasten: ”Jona, du kanske känner efter lite fööööör mycket”. Ni kan lyssna till hela eftersnacket från Hawaii Ironman med Elin Lilja, Jonas Colting och mig i podcasten Coltings Nakna Sanning avsnitt #81. Finns att ladda ner här.