dalgång

Vi cyklar förbi en man med häst och vagn som sjunger högt och ljudligt och hjärtskärande vackert vemodigt. Påminns att hösten är på intågande även här. Jag ville bli zigenare när jag blev stor. Fascinerades av kvinnorna med långa kjolar och svarta flätor, som jag pratade med på stallbacken hemma i Finland. Att cykla förbi zigenarläger är inte bara elände och misär, det finns mycket livskraft, glädje och kultur och skitungarna leker vilda lekar precis som alla andra fria barn. Mitt hjärta öppnas på vid gavel och vi vinkar glatt till varandra i farten. Just nu kan man skörda apelsin, äpplen, granatäpplen, vindruvor m.m ätliga växter vid väggrenarna och det finns en human regel som tillåter zigenare att skörda allt som ”hänger utanför tomtgränsen”.

Snart har jag cyklat på exakt alla vägar mellan Spanska gränsen och Faro, men ibland hittar jag små nya spännande sträckningar. Här en bördig dalgång med nästan uttorkad flod och ännu en bygata.

Jona

off road Lagoa

Färskpressad apelsingjuice på torget i Silves går rätt in i blodet och jag känner mig helt förnyad som cyklist efter ett glas. Fikapaus på cykelrundan är nästan en obligatorisk begivenhet när man cyklar i grupp och när solen pressar upp mätaren till nästan 40 grader kan vi inte få nog av vätska i alla dess former. Jag fick låna en sprillans ny terrängcykel och körde upp och ner och hit och dit med ett gäng locals som hittade vägen. Själv var jag rätt vilse. Kul med nya vyer.

den norra rundan

Vi är lite sega i starten. Det ska yogas och mediteras och ätas frukost och pumpas cyklar. Jag har koll på mitt och väntar tålmodigt. Janne letade prylar och jag tittar på myrornas stigar.

Tillslut är hjälmen upphittad och vi rullar iväg fint genom byarna. Folk vinkar och ropar, bilar tutar, fredagsmys i Portugal på gång.

Jag lyckas övertala Janne att cykla via Tavira över bergen. Mutar med en Cafe Con Leite när vi kommit halvvägs.

Sista biten till Moncarapacho är nedförsbacke och tårar av fartvind och glädje i sällsam kombination. Hemma hägrar poolen och den goda maten.

värmebölja i Portugal

Hetta som stiger från marken. Hög värme. Blodet letar sig till huden för att hjälpa till att kyla ner. Musklerna får mindre blod och känns matta&orkeslösa. Svårt att reglera kroppstemperaturen. Man trampar på långsammare. Man dricker som en häst. Hett i Algarve nu. 40 grader. Känns som i en bastu. Vinden är hård och het, asfalten dallrar och man måste trampa på, annars smälter man ihop med asfalten. Känner mig lite mer dum i huvudet än vanligt, antar att det tar några dagar till att vänja sig. Kort drickastopp får bli inomhus där fläkten surrar i taket och vattnet är kallt. Inför i morgon har jag satt mina vattenflaskor i frysen, kanske hålls det kallt lite längre än en halv timme….

Långpass sim i Atlanten

Vi tog en båt ut från Olhaó till Ilha de Deserta (den öde ön) och jag simmade en sväng. Det fina med att frisimma i Atlanten är att saltvattnet bär upp kroppen och man flyter extremt bra. Havet hjälper en svagare simmare som mig. Vågorna var väldigt vänliga i dag och jag höll igång länge utan att bli sjösjuk. Ibland kan jag få för mig att mörka skuggor dyker upp underifrån och vill nafsa i mina fötter, men i dag slapp jag hajskräck och kunde njuta bekymmersfri. För övrigt är jag nöjd med dagens matchning av bikini med badmössa.

Salt kram från Atlanten

Jona

rågen är redo

Jag känner hur en smula vemod rullar in i mitt sinne så jag rullar ut cykeln bland mogna rågfält och grånande vete. Gnolar på en visa och skyndar mig att älska för dagarna mörknar minut för mint. 2 timmar mjukar upp benen fint efter gårdagens löprunda och min hjälpryttare är glad, så allt är bra och som det ska vara.

En lätt morgondimma dröjde sig kvar i gläntan under yogan i morse och luften kändes syremättad i lungorna. Vi hade en mysig avslutning och nu börjar min semester. Jag vet inte riktigt vad jag ska ta semester ifrån och antagligen blir dagarna som de brukar, en stilla ström av springa, cykla, simma, yoga, meditera, skriva. Fast på annan ort. Jag har så smått börjat inse att om boken ska bli klar i tid, så måste jag sluta fjanta nu.

Puss o gonatt

Jona