Kategori: Okategoriserade

Janne älskar fotboll och det händer att vi tittar tillsammans. 

Vi såg öppningsceremonin i fotbolls-EM som sändes från Italien. Sångerna och alla glada människor väckte känslor till liv och jag började gråta. Tårar av glädje och lättnad. Jag blir inspirerad och yogar på instagram!

Under nästa match faller en spelare ner livlös och oerhört dramatiska scener spelas upp framför våra ögon. Jag får ångest. Senare lättnad över beskedet att spelarens liv lyckligtvis är stabiliserat. Matchen fortsätter.

Vi är 18 månader in i en svår global pandemi och vi blir hela tiden påminda om hur dyrbart livet är och hur snabbt det kan ta slut. Alla känslor finns här mellan himmel och jord. Det är sorg, saknad, ilska och frustration, men också hopp, lycka och tacksamhet. 

Jag är tacksam över att jag har fått en chans att sakta ner tempot, stanna upp och reflektera. Jag känner att jag uppskattar livet och naturen mer än någonsin. Att vara ute, andas och att få finnas här är fantastiskt. 

Samtidigt känner jag en inre rastlöshet – som att det inte finns någon tid att förlora. Varje dag är unik och viktig och måste levas här och nu. Jag funderar på vad som är viktigt och meningsfull (för mig) och ställer frågor.

Vad älskar du?
Vad längtar du efter?
När känner du dig levande?

Tack för att ni finns här, jag älskar alla er!

Jona

Fotot tog fina mindfulla fotografen Niclas Vestefjell på Förberget i Björnen med Åreskutan i bakgrunden den 9 juni 2021

Jag har 6 elever i en jättestor yogasal med magnifik utsikt över havet. Som mest har vi varit över 40 personer här inne … då fick vi pressa lite … och några fick yoga ute på balkongen :-)

Nu är det dock absolut inte OK att pressa in folk i samma rum och alla har glömt det vackra ordspråket: “Finns det hjärterum så finns det stjärterum.”

När det är fullt med folk strömmar stora vågor av energi genom rummet. Nu är det mer stilla krusningar på vattenytan. Det är jättefin stämning även när vi bara är 6 personer … men det känns annorlunda.

En kvinna som har yogat tillsammans med mig sedan jag startade för över 20 år sedan har kommit tillbaka efter ett uppehåll. Hon har äntligen fått sina två sprutor mot covid-19. Jag är så himla glad att vi kan ses på riktigt igen. Under tiden har vi träffats online men det är inte samma sak. Mysig energi överförs mellan människor när man är tillsammans LIVE.

Jag är genuint lycklig och tacksam över mitt jobb som yogalärare och Studioägare. För att få det att funka håller jag upp emot 20 klasser vissa veckor med 6 elever i varje grupp. Alla våra coacher kör dubbla pass. Det går bra även om det är svårt. Vi gör så gott vi kan och går “with the flow”.

Jag kan inte svara på hur det blir sen … men jag planerar inför sommaren.

Våren är härlig och den ger mig mycket extraenergi!

Kram

Jona

 

 

• När jag startar dagens första yogapass inne i Hotboxen är det +39°C och det tar inte lång tid innan alla svettas. Det haglar ute och vinden piskar små iskulor mot de stora fönstren. Vi tittar ut mot havet … andas in … andas ut … och rör oss in i nästa yogaställning. Jag kan nästan inte fatta att jag simmade där ute nyss. Poolerna är stängda så jag har inget alternativ – jag simtränar i havet. Först är det ångest. I teorin ska jag klara det, det vet jag, för temperaturen i havet är samma nu som innan jul när jag simmade senast. Men ändå. Ångest. Det är inte lätt tränga undan ångest, det är i stort sett helt omöjligt. Jag försöker istället styra “mitt mindset” och acceptera känslan av osäkerhet  och låter äventyrslusten vinna över rädslan. I havet känner jag hur vågorna bär mig och jag litar på min kropp. Det är det det handlar om – tillit. Nu är det inte lika mycket ångest längre, men jag kan inte påstå att jag inte fryser. Jag intalar mig att om jag klarar Hotboxen så klarar jag Ishavet. Det kommer inte att bli kallare nu i alla fall och vi har en lång säsong framför oss. Våren är här och det pirrar i kroppen … havet är solsken för min själ.

Kramar och kraft, ha en fin fredag och helg

Jona

Nattskuggorna flyr över fjället … morgonen gryr över havet …

• Påsken firas på snö i Åre och det är helt underbart att ha semester med familjen och leva i samma stuga. Jag är himla lyckligt lottad som får umgås så mycket med barn, pojkvänner, hundar och barnbarnet … jag är på riktigt innerligt tacksam för all tid vi får tillsammans nu.
• Jag märkte innan påsk att min kropp kändes väldigt sliten och att min hjärna är seg, men efter en vecka med massa familjemys är kroppen pigg igen. Jag tänker fortfarande långsamt men det stör mig faktiskt inte så mycket. Min hjärna är kanske bra på andra saker.
• Nu ser jag fram emot våren och hoppas att jag har energi över att springa, cykla eller simma – inte bara yoga. För även om jag älskar yogajobbet så behöver hjärtat pumpa också … för konditionen. Yoga ger nämligen bland annat styrka, balans, rörlighet och koordination, men ingen konditionsträning. Referens: The Health Benefits of Yoga and Exercise: A Review of Comparison Studies). 

Okej … hej då … nu lämnar vi vintern bakom oss och säger hej till våren vid havet. Från och med i morgon måndag kör jag all in yoga på Studio Canalis igen. Kram kram, ta hand om dig!

Jona

Det är superkul att vara igång på hemmaplan igen. Under 10 veckor i fjällen förvandlades min kropp till en stark maskin som klarar minusgrader och snöstorm. Nu kör jag hotyoga och terränglöpning och min kropp håller på att formas till något annat. I fjällen var jag jättelycklig över min stabila slalomkropp. I hotyogasalen känns kroppen lite ovan och jag känner hur den förändras – en millimeter i taget.

Kroppen förändras sakta men säkert beroende på hur vi lever och vad vi gör – det är intressant att reflektera över. Någon sade en gång att det tar tio år att  bli mästare … tio år att bygga en löparkropp … tio år att nå sin fulla potential …  osv … allt tycks ta tio år. Jag är inte säker på att det stämmer. I yogasalen kan man se tydliga mätbara resultat på 8 veckor av regelbunden träning på exempelvis blodtryck. Poängen är att kroppen behöver lite tid på sig att anpassa sig till nya krav.

Yogafilosofin säger att man inte ska haka fast vid en viss bild eller föreställning om hur kroppen ska se ut – för det kommer bara att leda till lidande eftersom det är oundvikligt att kroppen hela tiden kommer att förändras.

Jag säger att man ska gilla sin kropp no matter what. Oavsett om du har en slalomkropp, yogakropp, löparkropp eller festarkropp så är den värd att älskas. Det gäller att leva i sin kropp – här och nu – i alla livets skeden.

Kroppen lever och förändras … lev med den …

Jona