Janne och jag hyr lägenheten precis ovanför goda vänner i Puerto d’Alcudia på Mallorca. Vi jobbar härifrån. Det har coronatiden lärt oss – från datorn kan man jobba var som helst. Jag går en 2-årig utbildning i USA – men jag är aldrig där och träffar alla online. Det trodde man aldrig.
Just nu jobbar jag med yogaflows och undervisningsmaterial till nästa lärarutbildning som startar om en månad. Det är mycket möten, mejlande och studier oline. Jag hinner också träna … och yoga … och mysa med Juni och Janne.
Jag har fått lite synpunkter på att jag inte postar så mycket yogabilder, yogapass och meditationer här på min hemsida och på instagram. Jag tänker att jag ska ta tag i den biten nu i höst. Att ni inte ser bilder på mig när jag yogar betyder inte att jag inte yogar; meditation&kroppsrörelser är lika alldagligt som att borsta tänderna för mig. Och jag tar inte bilder på mig när jag borstar tänder.
Okej, det var en kort check in, hoppas ni alla kan njuta av sensommaren – var ni än är.
3,98 km simning i sjön Öster – Noren med uppgång vid Tännforsen
205.67 km cykling genom det mäktiga jämtländska landskapet
43,1 km terränlöpning över Bjelkes gruva, Huså, Fröå Gruva, Lillskutan och Åreskutan
Jag vet inte var jag ska börja … så jag börjar från slutet. Tillsammans fick vi ett fantastisk spännande äventyr som vi aldrig kommer att glömma. Efter 18 timmar är vi i mål på Åre torg och möts av applåder och varma leenden strax innan midnatt. Det är en fantastisk känsla – vi klarade det! Vi nådde toppen, vi kom i mål och jag vann en gul t-shirt :-) Dagen har varit en lång kamp mot naturens krafter. Någon kilometer innan mål var vi ett gäng som höll ihop för att ”överleva” och med gemensamma krafter hitta ner i från toppen av Åreskutan.
Mitt team på löpningen är Ingela, Julia och Henke. Ingela springer första 28km, Julia och Henke är med på resten. Vi springer på mossa, skoterspår, rötter, stenar, fjällbäckar. Det är vått, det är långsamt, det är vi mot naturens krafter. Klättringen till toppen av Åreskutan är i regn och dimma. På nervägen är det extremt. På berget i mörkret hittar vi varandra. Det är kris. Till skenet av våra pannlampor går vi kräftgång neråt, det forsar vatten och vi halkar runt på berget i knappt styrfart. Hela gänget går fel, vi vänder tillbaka, ”någon” spyr … Vi är två italienare, ett danskt par, ”pink ladies” och min yogakompis Jenny med man och bror. Vi hjälps åt då det är sjukt svårt att se banmarkeringarna.
Varje tävlande måste ha minst en supportlöpare. Jag är glad att jag har tre. Ingela på första delen, sedan Henke som spejar där framme och Julia som talar om var jag ska sätta fötterna. Sista sträckan från slalombacken ovanför Fjällgården genom ”trollskogen” till Åre torg kan mitt team springa – tackvare mina spikskor som ger grepp i leran. Vi får upp värmen efter att ha skakat av kyla de senaste timmarna och kan springa i mål med en skön känsla. Våra kompisar måste meanwhile kasa ner på rumpan i den hala backen. Löpningen blir 44,5 km och 2022 höjdmeter tillslut för vårt team – inklusive felnavigeringar. Jag hittade en film på YouTube av ett Holländskt gäng som gjorde tävlingen tillsammans, deras resa påminner om min.
Tillbaka till början av loppet. Starten av Swedeman Xtreme Triathlon går på en enslig strand vid sjön Öster – Noren. Det är 11 grader i luften och tack och lov varmare i sjön. Vi får springa några hundra meter innan det går att börja simma och det känns jättebra direkt från starten. Snart kan vi höra bruset från vattenfallet Tännforsen och vända in mot land och klättra upp på stenarna. Julia väntar på stranden och tillsamman tar vi oss genom skogen på en 400 lång slingrande uppförsbacke till cykeln. På Xtreme triathlon ska alla ha med en support som hjälper till där det behövs. Vid cykeln gäller det att få på sig kläder och vi laddar på med både jacka, handskar och skoöverdrag.
Regnet kommer över oss direkt och min strategi är att krypa ihop och cykla så offensivt som möjligt för hålla värmen. Plus att jag har en tid att passa :-) Julia och Henke langar gel och sportdryck till mig en gång i timmen och vi har riktigt bra flow. Omväxlande regn och uppehåll. Konstigt nog fryser jaga inte. Swedeman filmteamet filmar mig ens stund och jag känner mig cool. Benen känns pigga och jag njuter av att cykla genom det fina landskapet och passera småbyar som Kluk, Kaxås, Krokom och Röde. 205,5km senare kommer jag inte för växling i Åre Björnen – fortfarande på gott humör. Jag har inte stannat cykeln en enda gång.
Hittills är loppet grymt härligt, jag har haft en toppensimning och cyklat snabbare än jag trodde att jag kunde prestera. I Björnen finns familjen Josefin, Max och Ruben. Det känns surrealistiskt att pussa sitt barnbarn i växlingzonen. Här byter jag kläder och tar på mig en ryggsäck med obligatorisk utrustning. Regnjacka, regnbyxor, extra tröja, vantar, mössa, pannlama, visselpipa, vatten, energi och first aid kit.
När jag springer iväg med Ingela är det mulet, stilla och härligt fuktigt i luften. Det är lätt att andas och vi är på strålande humör. Ingela springer lite före mig och plockar blåbär – himmelskt gott. Det är superskönt för mina gamla leder att springa i sumpmark upp och ner för fjäll, men det går inte direkt snabbt. 28km tar 4,5 timmar för oss men vi hinner i tid till check-pointen och det är huvudsaken. På tävlingen finns en tidsgräns för att få lov att fortsätta sista etappen upp till toppen. (Annars får man springa en annan runda nedanför fjället).
Sista etappen med Julle och Henke är så svår att beskriva, det är oerhört svårt att sätta ord på ett äventyr som innehåller allt; väder, vind, känslor, framgång och motgång – ett helt liv. Jag är glad att vi var så många i Åre som delade upplevelsen. Jag är tacksam för alla supporters, funktionärer och min familj. Nedanför finns trailern från årets film, min röda jacka syns en sekund på cykeln :-) Mer bilder och filmer finns också på mitt instagram i inlägg och swedeman storys.
Yogaträning är när du synkroniserar kroppsrörelser med andetaget och medveten närvaro. Genom kroppsställningar, andningstekniker och träning i medveten närvaro kan du lära dig att kontrollera kroppen, vilket bland annat leder till ökad tilltro till den egna förmågan (self-efficasy) och kraft att hantera vardagen bättre. Genom att synkronisera kroppen, andetaget och medveten närvaro kan kroppen bli mer stark och tankarna mer stabila och fria från grubblerier. Yogaträning anses förbättra individens hälsa, välmående och livskvalitet. Läs mer om yogans fysiologiska och psykologiska effekter genom att klicka på knappen ”ladda ner”
Janne älskar fotboll och det händer att vi tittar tillsammans.
Vi såg öppningsceremonin i fotbolls-EM som sändes från Italien. Sångerna och alla glada människor väckte känslor till liv och jag började gråta. Tårar av glädje och lättnad. Jag blir inspirerad och yogar på instagram!
Under nästa match faller en spelare ner livlös och oerhört dramatiska scener spelas upp framför våra ögon. Jag får ångest. Senare lättnad över beskedet att spelarens liv lyckligtvis är stabiliserat. Matchen fortsätter.
Vi är 18 månader in i en svår global pandemi och vi blir hela tiden påminda om hur dyrbart livet är och hur snabbt det kan ta slut. Alla känslor finns här mellan himmel och jord. Det är sorg, saknad, ilska och frustration, men också hopp, lycka och tacksamhet.
Jag är tacksam över att jag har fått en chans att sakta ner tempot, stanna upp och reflektera. Jag känner att jag uppskattar livet och naturen mer än någonsin. Att vara ute, andas och att få finnas här är fantastiskt.
Samtidigt känner jag en inre rastlöshet – som att det inte finns någon tid att förlora. Varje dag är unik och viktig och måste levas här och nu. Jag funderar på vad som är viktigt och meningsfull (för mig) och ställer frågor.
Vad älskar du? Vad längtar du efter? När känner du dig levande?
Tack för att ni finns här, jag älskar alla er!
Jona
Fotot tog fina mindfulla fotografen Niclas Vestefjell på Förberget i Björnen med Åreskutan i bakgrunden den 9 juni 2021
Jag har kunnat springa mer den här veckan och det gör mig mycket lycklig för det är så himla magiskt ute nu. Att vänja kroppen vid löpning tar tid och tålamod och första rundan känns riktigt seg. Hjärtat rusar iväg, benen är tunga och jag tappar andan. Just nu tappar jag andan för att det är så vackert grönt. Jag tar ett steg i taget och pausar ofta. Jag stannar för att supa in naturen. Jag stannar för att yoga. Det känns härligt i hela kroppen och jag är tacksam att jag kan springa. Jag är här nu.
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.
- Karin Boye
Jag har 6 elever i en jättestor yogasal med magnifik utsikt över havet. Som mest har vi varit över 40 personer här inne … då fick vi pressa lite … och några fick yoga ute på balkongen :-)
Nu är det dock absolut inte OK att pressa in folk i samma rum och alla har glömt det vackra ordspråket: ”Finns det hjärterum så finns det stjärterum.”
När det är fullt med folk strömmar stora vågor av energi genom rummet. Nu är det mer stilla krusningar på vattenytan. Det är jättefin stämning även när vi bara är 6 personer … men det känns annorlunda.
En kvinna som har yogat tillsammans med mig sedan jag startade för över 20 år sedan har kommit tillbaka efter ett uppehåll. Hon har äntligen fått sina två sprutor mot covid-19. Jag är så himla glad att vi kan ses på riktigt igen. Under tiden har vi träffats online men det är inte samma sak. Mysig energi överförs mellan människor när man är tillsammans LIVE.
Jag är genuint lycklig och tacksam över mitt jobb som yogalärare och Studioägare. För att få det att funka håller jag upp emot 20 klasser vissa veckor med 6 elever i varje grupp. Alla våra coacher kör dubbla pass. Det går bra även om det är svårt. Vi gör så gott vi kan och går ”with the flow”.
Jag kan inte svara på hur det blir sen … men jag planerar inför sommaren.
Våren är härlig och den ger mig mycket extraenergi!
