Dyrkar Dalarna

Vackert så att jag kan dö direkt. Helt hög efter cykelturen. Helg här med mitt nya cykelteam SUBXX. Jag ska ge allt jag har till Dalarna denna helg känner jag. Roligt också att lära känna 29 nya brudar. Ja, vissa känner jag sen gammalt förstås, men nu i lite nytt sammanhang, samarbete och samklang.

Känns som jag har rest en månad framåt i tiden. Mera höst, mera frisk luft. Även solen går ner lite tidigare.

Resan upp gick förvånansvärt smärtfritt. Flyg till Arlanda, hissen ner och tåg därifrån direkt hit till Borlänge. Behövde inte ens betala en krona för cykeln på SAS.  Nu väntar mingel och middag och Borlänge by Night.

Fånga Fredagen

Jona

håller mig på mattan än så länge

Fint att rulla ut tidigt när det fortfarande är stilla på vägen. Hav på kanten, solen i ögonen och en jävligt snabb cykel. Vad mer kan en kvinna mer begära?

Fortsätter att förgifta mina vänner med mina experimentiella drycker. Efter morgonens träningspass blev det brunch och möte med fotografen och formgivaren för ”tvåan”.

Dagen slutade där den började. På mattan. En vacker dag flyger jag iväg.

Sweet dreams

J

spännande vägar

Vägen väntar för oss att upptäcka. God morgon gott folk, onsdag i dag and as happy as one could be. Hjälmen är redan på och jag laddar lite mentalt.

Exakt här höll jag på att nästan cykla ut genom muren och vidare ner i havet. Spanien. Ofta står målet i fokus, men mysig är även vägen. Misstaget jag gör ibland är att försöka vinna över livet istället för att följa flödet.

Jus nu harvar jag på åkern. Skåne. Lite blandad kompott så här off season. På fredag ska jag till Borlänge på läger med mitt team. SubXX ska cykla Vättern runt 2012. Gruppen består av enbart tjejer och vi ska försöka cykla så snabbt som möjligt. Funderar på om det behövs armvärmare så långt norrut.

Ok, over and UT!

Jona

Alive and still biking

Här är musiken till detta inlägg. Alive live med Pearl Jam.

Olycka i Tygelsjö 2007. Föraren körde ut från en sidogata utan att uppmärksamma oss cyklister. Jag smällde rakt i skåpbilen, fick styret in i låret och bröt armen.

Jag älskar cykling. Min strategi är att vara tydlig i trafiken och jag går aldrig till mottattack när en bil försöker döda mig genom att preja mig i diket. Ilsket beteende i trafiken är en förlängning av den inneboende frustration som personen bär på. Tänker att det måste vara jävligt att köra runt med en så arg hjärna och känner empati.

Min cykel har rullat i Australien, Nya Zeeland, USA, Hawaii, Frankrike, Italien, Mallorca, Lanzarote, Fuerteventura, Sierra Nevada …and the list goes on. Italienarna, kastar slängkyssar, älskar i trafiken och ropar amore efter en. Svenskar är lite mer arga. Bilister prejar i diken och cyklister kastar vattenflaskor och visar finger.

Med åren har jag blivit mer ödmjuk. Jag ha varit med om några olyckor, men det har varit bara det – olyckor. Ingenting som någon gjort med avsikt att skada.

Förra söndagen körde en bil i full fart förbi klungan och tvärnitade framför med påföljd att cyklister körde in i varandra. Resultat blev några uppskrapade knän och en fraktur i en arm. Våra cyklister gjorde en polisanmälan och vi väntar på de rättsliga konsekvenserna. Jag var inte med själv i just den klungan men vi hade också en incident där en bil körde avsiktlig livsfarligt nära, varpå någon av oss räckte honom fingret och så var kriget i gång.

Jag tror inte bilisten är medveten om vilka konsekvenser hans handlande har. Jag tror inte att bilisten på fullt allvar har planerat att preja fem personer. I så fall är det ju ett mordförsök.

Träffade Ola på gymmet i dag när vi satt på varsin motionscykel med varsitt program att följa. Vi snackade trafiksäkerhet. Tja, eller snarare trafikosäkerhet. Det är nämligen Vilda Västern ute på vägarna.  Vi kom på att vi ska jobba fram en policy som ska gälla för vår klubb och våra cyklister. Vi ska vara stabila, starka, snabba, tålmodiga och föredömliga cyklister som inte använder aggressivitet som kommunikationsmedel. Vi tjänar nämligen ingenting på att sprida dåliga vibbar och sjunka ner på en låg djurisk nivå. Vi vill vara bäst! Vi vill vända trenden! Vi vill leva! Mer harmoni på vägarna!

Lite mer Love helt enkelt :)

Jona

det är inga dunungar jag cyklar runt med

Jag är både stolt, tacksam och glad för jag har Sveriges bästa eskort. I vår åttamannaklunga sitter bland annat Magnus&Ola, som cyklade Vätternrundan 2011 på den astronomiska tiden 6timmar och 52 minuter. Svenskt rekord! Det säger sig självt att dessa gentlemän fullkomligt mosar mig om de är på det humöret.

Försöker kompensera min brist på kraft med att vara en trivselfaktor :)

I dag orkade jag runt och slapp lida vilket beror på att herrarna ska tävla i morgon i Danmark och vill spara sig lite. Vi körde en lugn kafferunda 82 km med 32km/h i snitt.

Lummigt på Hallandsåsen

Plötsligt cyklar jag rakt in i en granskog och blir helt paff. Kan inte minnas när jag cyklat bland granar sist och jag måste sakta ner lite för att riktigt hinna insupa atmosfären. Ståtliga och raka kantar granarna vägen och det känns väldigt högtidligt. Som i en kyrka.

Hallandsåsen är en sanslöst vacker plats på jorden och jag tappar andan hela tiden. Det känns som att cykla i en lunga, en djungel, otroligt lummigt och fullt av syre&livskraft. Måste nypa mig i skinnet fler gånger för att förstå att jag inte bara drömmer att jag cyklar runt här. Backarna är helt perfekta i längd, ben och hjärta får jobba, men åsen suger inte musten ur en så att man tippar över kanten.

Jag blev duktigt våt i dag också, men det blev aldrig någon misär. Jag höll ihop fint både kroppsligt och mentalt. Fast när jag kom hem åkte jag direkt till Höllvikens cykelaffär och köpte en underställströja. Passade på att låta min cykelguru justera växlarna lite också. Tacksam att det finns folk som är bra på att finjustera.

Extremt extravagant och lyxigt denna dag var att rulla rakt in till ett uppdukat buffébord på Hotell Skansen. Perfekt avslutning på mitt lilla miniläger/konferns i Båstad med omnejd. Älskar att kombinera nytta och nöje.