Tänk om man skulle leva som eremit ett tag. Vara helt ensam mitt i tystnaden, isolera sig frivilligt i en öken, grotta eller en enslig skog. Jag skulle nog tröttna på mig själv rätt fort och sakna ihjäl mig efter kärlek&sällskap. Arbetsnarkomanen i mig skulle känna sig grymt onyttig. Däremot fascinerar mig tanken att endast leva på vad jorden vill ge. Skulle vilja testa att bara äta det som går att plocka här runt omkring. Fikon, granatäpplen, apelsiner, johannesbröd, citron, rosmarin, mandel, kaktusblomma m.m. Vore ett intressant experiment, fast det får vänta till nästa sommar. Nu känns det som ett lite sent påfund, snart flyger jag hem till civilisationen igen nämligen :)
Författare: Jona
sneglar skeptiskt på gul kaktusfrukt
Förra gången stannade jag till och provsmakade den söta goda gula kaktusfrukten vilket resulterade i taggar på läppar och tunga i en hel vecka. Försökte få bort dem med pinsett men taggarna är osynligt små och svåra att få fatt på. Fick lära mig den hårda vägen att man ska skölja dem först. Då försvinner “de osynliga” taggarna.
Nu springer jag bara förbi med svävande steg :)
Blåa blommor svämmar över längs väggrenen och i diken. Vägen är het och palmen kastar ingen skugga åt mitt håll. Svettas ymnigt. Väger mig före och efter. På en timme löpning svettas jag ett kilogram.
Jag kompenserar vätskeförlusten med att bland annat äta 5 apelsinger om dagen, i juiceform, exakt så många går åt till ett stort glas färskpressad vitamin.
Spring Dig Lycklig!
Jona
laddar med fina färska fikon inför hösten
Nu är det endast en ynka vecka kvar av min 3-veckorssemester, sedan tillbaka med full stryka till yogajobbet. Längtar och är redo. Det kommer att bli en intensiv höst med undervisning alla kvällar (förutom fredag) och alla helger fram till december, men det är så jag rockar mitt liv och min yoga. Intensiva perioder av träning och egen förkovran varvas med intensiva perioder av undervisning och föreläsning.
Här poserar jag vid en härlig gammal fasad, ett hus lika rynkigt och världsvant som jag….Under den nötta ytan döljer sig en ung vild själ ;)
I morse tatuerade jag kartan på armen och gav mig iväg för att upptäcka nya byar…
Det blev ännu en backig tur.
Fikonträd kantar vägarna och ger perfekt snabb energi när benen börjar bli matta….
Bara att skörda, äta och proppa fickorna fulla.
Tack!
Jona
camping i bergen
Säg att jag har tur, kalla mig välsignad eller vad som helst, men jag är sååå tacksam över alla dessa vackra dagar. Jag andas in exakt allt och lagrar under huden. Åska och ösregn under natten, frisk syrerik luft på morgonen. Perfekt för cykeltur i bergen. Förr om åren när jag cyklade i berg, såg jag bara toppen, skulle upp fortast möjligt och fann inte tid att se hur perfekt vägen slingrade sig uppåt. Nu ser jag till och med sniglarna som sakta men säkert korsar min väg. I dag var vi som ett gift gammalt par på campingsemester. Jan och jag iklädda matchande gröna overaller på bergstur i Algarve.
Ok, dags att återhämta sig med lite gammal god hederlig sömn, inte surfa runt mer, i morgon väntar nya äventyr. Tack för att Du läser.
Jona
trötta ben och tvätt på tork
Rapport från dagens tur på grus och sten: Två punkteringar och ett uppskrapat knä. Tre droppar regn och 32 grader. Alla glada och nöjda, men med ganska trötta ben. Sedermera mys i skuggan och diverse hushållsbestyr. Tvätt på tork och testar nya recept till boken “tvåan”. Härliga lördagshälsningar från Portugal. Puss och kram.
































