Jag fokuserar på känslan i kroppen, lyfter blicken och slappnar av i axlarna. Jag känner andetaget; hur bröstkorgen stiger och sjunker. I samma stund lägger jag märke till hur solen är påväg ner och skapar intensiva färgar över himlen och havet….
I tidningen triathlet hänvisas till ny forskning. Atleter fick använda tre olika mentala metoder och man ville utvärdera vilken av dem som var bäst. 1) Man fick fokusera på en känsla i kroppen, exempelvis korrekt teknik. 2) Man fick tänka på andningen. 3) Man fick koncentrera sig på själva upplevelsen och lägga märke naturen och omgivningen.
Jag erkänner att jag inte läst hela den vetenskapliga rapporten men enligt tidningen ska man välja den sista metoden. Att “ta in” omgivningen är den mest framgångsrika strategin av dom tre.
Det bästa är alltså inte att ödsla onödig mental energi på att göra perfekt rätt och känna efter exakt hela tiden. Om man överanalyserar varje liten teknisk detalj går huvudet på högvarv och blockerar rörelsen. Det naturliga flytet försvinner.
En ska helt enkelt slappna av, ha kul, ge järnet och koncentrera sig på upplevelsen och naturen. Finn feeling, känn rytmen, hitta skönheten och glädjen i rörelsen. Tadaa!!! En nyckel till framgång.
Nu kan vi glädjas åt fågelkvitter och ljuset som återvänder. Ta in vännerna och naturen för det finns forskning som tyder på att det ger resultat. Observera att tjejerna på bilderna inte har någonting med artikeln att göra, mer än att de är absolut awesome :)
Kramar och kraft
Jona
