Författare: Jona

Det var en gång en svensk, en polsk, en dansk och en finsk som gick in i bastun….

Vi fick en extravagant midsommarhelg fylld av träning, kärlek och humlesurr. Javisst, det är FAKTISK massor av humlor i luften kring husknuten o i blommorna just nu. Hurtiga vänner från när och fjärran checkade in för några dagar av fest och träning.

Midsommaraftonsmorgonen inleddes med löpning och därefter tog firandet fart ordentlig med finsk midsommarbastu, dock utan att vi piskade varandra med björkris. Vi följde det klassiska traditionella mönstret, först bastar kvinnorna, därefter bastar männen och super sig fulla medan kvinnorna förbereder maten. Männen var dock alla i någon form av uppbyggnadsfas i sina respektive liv, så spriten blev mest liggande.

Jag älskar när huset är fullt och går hela tiden runt med en känsla av att vara tillbaka till den ljuva tiden i kollektivet.

Dagen efter hoppade vi i havet kvart över sju. Gummit hjälper en del, men fjorton friska grader kräver sina jävlar anamma. Det spränger både i tinningar och vrister medan man försöker få till någon typ av koordinering i sin andning. Plötsligt kom någon på den briljanta idén att simma in i Falsterbokanalen. Där var det plötsligt mycket varmare och riktigt njutbart. Säkert aderton grader.

Sedan äntrade vi den Skånska vägen. Iron Kaisa och jag tröskade i toppen med våra skinande vackra sjukt snabba tempocyklar. Vi såg knappast en enda bil, bara vind vind vind och sol.

Vi hann även med Retul Bikefitting mitt i alltihop. Att få cykeln att passa sin förare är en hel vetenskap av mått, kurvor, vinklar, input, output, watt och kraft. Frank har gått kursen och kan konsten. Efter några justeringar hit och dit sade det plötsligt “klick” och min kropp blev med ens ett med cykeln. Helt otrolig känsla.

Söndagsmorgonen är en hel berättelse i sig. Vi firade årets längsta dag, fast några dagar för sent. Månen låg uppkastad på himlen som en liten skärva och solen hade redan börjat färga sanden röd.  Jag vaknade redan halv tre och gick raskt ner till stranden med lite pinnar för att förbereda brasan. Fyra tonade vi in, sex var vi färdiga, balanserade och förmögna att fullt ut förstå högre subtila tillstånd av existens… ungefär :)