men ändå kan vi inte veta hur eller var de träffar.
För ett tag sedan sade jag något dumt som avslutning på ett föredrag, ja eller min avsikt var så klart inte att såra någon genom att säga något dumt, men mina ord kom spontant ogenomtänkta från hjärtat och träffade en annan människa rakt i hjärtat. Jag vet, för jag fick feedback direkt efteråt. Jag sade såhär ungefär: ”Gå nu hem till era familjer och sprid ljuset, ge vidare av din energi…. osv” bra pepptalk i novembermörkret tyckte jag. Talade utan tanke på att det finns många människor som saknar en familj att gå hem till. Min intention var att sprida kärlek, men i samma stund blev någon påmind om avsaknad av – just kärlek.
Jag är oerhört tacksam för all feedback jag får och glad för vårt samtal efter föreläsningen, ett möte som jag har tänkt på mycket sedan dess. Jag är inte säker på att jag hade valt mina ord annorlunda i dag, för någonstans kan vi inte gömma oss för våra känslor, stoppa undan vad vi känner, för förr eller senare blir vi ändå medvetna om det vi saknar och längtar efter.
Jag får mycket feedback, dagligen genom mejl och kommentarer på min hemsida och även fast jag får många sorgliga och rörande brev, så är det övervägande positivt och handlar om hur meditation hjälpt mot ångest osv…. Jag svarar alltid alla, även när jag förstår att detta är menat som en ren provokation, ja för alla förtjänar respekten och ett ärligt svar.
Jag är även medveten om att vissa saker jag skriver, som är helt vänligt och ödmjukt menat från min sida, träffar människor på ett helt annat sätt.
Jag vill inte ta upp några enskilda exempel, men det finns de som anser att jag är olidligt arrogant och självgod och att jag i alla lägen borde hålla mig till ämnen som jag behärskar.
Jag tar det inte personligt, för jag vet att jag bara lyckats (oavsiktligt) trycka på en öm punkt, en punkt inom läsaren, som varit gömd och nu blivit blottad. Och att det i grund och botten är något bra. Precis som inom personen, som mitt under föredraget, upptäckte att kärlek saknades i livet just nu.
Inom yogisk filosofi är det högsta målet att vi småningom ska upptäcka att vi inte behöver söka bekräftelse hos något yttre, en annan person eller en gud för att uppleva kärlek, utan att kärleken alltid bor som en trygg känsla inom oss själva. Kärleken till själva livet. Detta innebär inte att vi inte kan och skall älska någon annan passionerat och helhjärtat eller att vi saknar känslor och ömhet. Snarare betyder det att kärleken är fri från bundenhet och krav – den strömmar fritt från mitt hjärta till ditt.
Just den upplevelsen är så himla skön, när hjärtat är öppet och flödande och det liksom bara strömmar och man vill hångla upp sin bästa kompis typ :-)
Jona
