Författare: Jona

Månen blir mera framträdande när solen lyser med sin frånvaro.

• Jag har varit sjuk i två veckor nu, ända sedan söndagen i Arizona. Det kändes kanske lite bättre först, jag körde på som vanligt, flängde och for, och ignorerade det hela, men sedan satte det sig i lungorna.
• Så vad lär vi oss av detta? Man ska INTE tävla när man känner sig krasslig. Det är både dumt och korkat. Jag har insett att jag inte kan fatta bra beslut när jag är mitt i mitt värsta ”tävlingsfokus”. Jag gör våld på mig själv istället för att lyssna in och använda mitt yogiska sinnelag. Jag gör allt jag (egot) VILL tills kroppen säger TILL.
• I helgen har jag har bromsat in och lugnat ner mig. Jag har tagit mig tid att vila både rösten och hjärtat mellan varven. I morse, efter yogan, hostade jag nog upp det sista för jag känner att det lugnar ner sig märkbart nu.
• Veckan fick en stämningsfull avslutning nu ikväll när vi hade Sinnesfrid i Juletid tillsammans gamla goda yogavänner. Nu blir det yogamys och ljus hela december ut. Vi kan alla behöva andrum. December månads lugnande yogapass hittar du här!

Kramar i månens ljus.

Jona

Life is a journey – travel happily

• På morgonen googlade jag på ämnet ”att tävla när man är förkyld” . Jag hittade en jättebra artikel med riktlinjer skriven av olympiska kommitténs idrottsläkare. Jag gav mig själv ”godkänt” och ficka starta.
• Innerst inne visste jag att jag inte var helt hundra kry och att jag hade ett att mentalt underläge. Negativa tankar är vanliga fallgropar under IRONMAN och då vill man inte ha några ”ursäkter”. Ursäkter förvandlas snabbt till anledningar att ta ”det lite lugnt” eller kanske att avbryta hela tävlingen.
• Veckan hade gått bra och jag tyckte att det var jättespännande att turista och träna i Arizona. Öken, kaktusar och indianer, vad finns inte att gilla med det? Om jag ska vara riktigt ärlig kände jag dock hela tiden att något var på gång i kroppen och boostade mig med te, positivitet och vitamin.
• På söndagen bröt det ut, men jag kände mig så peppad och glad och hade ju kommit hela vägen till Arizona för att tävla och jag ÄLSKAR att tävla.
• Simningen var magisk. Vi startade innan soluppgången och jag fick ett hallelujamoment när solen gick upp över vattenytan och färgade landskapet rött. Simmade bakom en riktig fena och behövde inte oroa mig för navigeringen. Just simningen är svårast när man är förkyld, det kan bli svårt att få luft liksom, men jag behöll lugnet och kände att det flöt på bra.

 

• Cyklingen. Körde på hårt och när jag varvade fick jag reda på att jag låg på andra plats i min klass. När en tjej (med siffran 50 år tatuerad på vaden) passerade mig räknade jag därför lätt ut att nu låg jag på tredje plats. Jag beslutade mig för att INTE SLÄPPA och höll kvinnan inom synhåll och behörigt avstånd.

• I en uppförsbacke kom ett gäng herrar om mig och jag blev blockerad. Enligt reglerna ska jag omedelbart falla tillbaka till en lucka på 12 meter bakom framförvarande cyklist. Kanske tog det för lång tid? Det tyckte domaren på motorcykel som gav mig blått kort vilket innebär att jag är tvungen att stanna och stå stilla med båda fötterna på marken i fem minuter. Man argumenterar inte, man tiger.
• Jag tog mitt straff med jämnmod och såg cyklister passera mig i en strid ström. Tappade kanske motivation där, men när jag accelererade igång igen, kände jag fram för allt att pulsen började rusa och nu hade även tempen i öknen stigit – upp till 30 grader. Jag tog det säkra kortet.

• Löpningen kvar. Jag låg nu på en 9:de plats och kände mig halvt usel faktiskt. Tanken kom till mig, nu lägger jag mig ner och kyler ner mig i den där konstgjorda sjön. Jag behärskade mig för nu stred jag för en medalj och en finnisher t-shirt. Och så lekte jag en mental lek som fick mig på strålande humör. Varje gång jag sprang om en annan kvinna låtsades jag att hon var i min klass. Nu är jag 7:a….6:a…5:a…. osv. När jag kom i mål hade jag lyckats lura mig såpass bra att jag VANN. I verkligheten blev jag nummer åtta av hundra stycken.

• Summa summarum: 2017 har varit en fantastiskt härlig och händelserik säsong. 3:a på Mallorca i maj, 3:a i Helsingör i juni, 1:a i Jönköping i juli, 2:a i Kalmar i augusti, 31:a på Hawaii i oktober och 8:a i Arizona nu i november.
• Nu är det offseason och jag ska chilla de luxe och äta risgrynsgröt med mandel och kanel. Tack till min stora varma familj av vänner och bekanta och tekniker och mekaniker. I love you mucho och vi ses snart igen!

Jona

• Du står stark under solen. Sänk ner din sköld och andas djupt. Öppna upp ditt hjärta och visa din själ – ditt mod. Du är en superhjälte med oövervinnerlig styrka. Lägg ner dina svärd och släpp taget om striden. Dina demoner ligger besegrade på slagfältet. Du har vunnit. Du är fri.

• Hej yogisar! Det där ska väl föreställa en liten käck kampsång, eller ett peptalk, som jag skrev nyss och som hör ihop med ett yogapass som jag älskar att köra lite då och då, senast i helgen när jag var i Skellefteå.
• Yoga är fint när det funkar, men jag säger inte att det alltid är så himla enkelt att kämpa på och vara glad i en mörk vardag.
• Hanuman Superhero Flow är i alla fall ett härligt yogapass som ger oss energi. Det handlar om att väcka sin inre superhjälte och därmed besegra sina inre fiender. Du hittar instruktioner till yogapasset och meditationen när du loggar in under aktuellt här!
• Mycket ljus och kärlek blir det söndag 3/12. Jag bjuder på mysig yoga med mycket värme. Kom till Sinnesfrid i Juletid på Formtoppen i Höllviken kl. 18:30. Du anmäler dig här.  Alla är välkomna.

Hej säger Jona!

Söndag 3/12 kl. 18:30-20:00 är det Sinnesfrid i Juletid för 14:de året i rad. Det är mjuk yoga, mysig meditation, levande ljus och värmande yogite. Alla välkomna, både rutinerade och nya yogisar. Vi ses i Lilla Salen, Formtoppen, Höllviken. Du kan anmäla dig i under event här!

Foto: Romulo Cruz​

Jag vill bjuda alla fina yogavänner på ljus och värme nu i de mörkaste månaderna. Yoga för energi, balans och fokus. Lets keep the fire Burning!

• Sinnesfrid i Juletid. Höllviken 3 december kl. 18:30-20. Nästa yogaevent handlar om inre ro, harmoni och sinnesfrid. Varmt välkommen att yoga och meditera tillsammans i Lilla Salen, Formtoppen i Höllviken. Genväg till anmälan hittar du här!
• Yoga Reunion. Malmö 28 januari kl. 13-16. I januari ses vi igen, då skapar vi balans mellan Yin och Yang på Kockum Fritiden i Malmö. Vi studerar meridianer, bindväv och yinyoga. Sol och Måne. Du anmäler dig här! 

-Arizona ska bli JÄKLIGT FETT! Jag är ASPEPPAD!

-Varför ska du till Arizona Jona… egentligen?

• Jag blir tagen på sängen och sover på saken. Det blir inte mycket sömn. Känner kanske på mig att frågan är kritiskt ställd och vill försvara mig (som ett trotsigt barn). Och jag vill ju vara en hygglig, snäll och balanserad människa, inte en treåring som skapar irritation.
• Jag kör på känsla, passion och inspiration. Och fram för allt med glädje som drivkraft. Men jag måste erkänna att jag känner mig lite mindre glad när jag måste stå upp och förklara mig. Känner mig som tonåringen i slalombacken igen som ska hem fast jag vill fortsätta åka tills liften stänger.
• I går såg jag världscuppremiären i slalom som sändes från finska Levi – min gamla arena. Samtidigt satt jag och cyklade trainer. Kändes surrealistiskt att se ett ”tidigare liv” utspelas på TV:n samtidigt som jag i mitt ”nuvarande liv” förberedde mig för Ironman Arizona.
• Ett slalomåk är över på mindre än två minuter. Sedan är det cirka en timmes paus till nästa åk. Jag brukade dricka en kopp varm choklad med vispgrädde innan det var dags att besiktiga banan och värma upp till nästa åk. Ironman tar en hel dag och jag dricker sportdryck. Förberedelserna är massiva. Målet är dock det samma, att komma fram så fort som möjligt. Fira och glädjas.

• Jag vill vara en trofast person, gentemot familj och vänner och elever och klienter, men jag vill även vara trogen mig själv. Jag älskar att planera, förbereda och fullfölja saker. Gäller både yogapass och Ironman.
• Julia kom redan tidigt på säsongen med idén att Arizona i november vore en spännande satsning. JA(!) tyckte jag och anmälde mig. Mycket vatten har hunnit rinna under broarna sedan dess. Anmälan Arizona hände innan jag kvalade till Ironman på Hawaii och hela den cirkusen rullade igång. På grund av diverse saker (som bland annat en rejält skadad och nu renoverad cykel) tvekade jag först och funderade på att ställa in, men beslutade mig tillslut för att fullfölja säsongen.
• Eller som Janne brukar säga: ”Lagd plan ligger”. Jag gör som Java efter att ha blivit utskälld. Jag skakar på kroppen, ruskar av mig obehaget och springer vidare. Hundar är bra förebilder i hur man släpper taget om saker. Inför en stor tävling gäller det att se framåt men samtidigt vara uppmärksam på var fötterna är. Vad behöver jag göra just NU för att ta mig närmare mål? Flyget går via London. Jag ska njuta av resan och se till att få mycket vila. Nu blir det inget mer kaffe innan start :-)

• Följ gärna med till Phoenix på din telefon genom min instastory by instagram. Jag lägger upp bilder på kaktusar, hästar, indianer, öken, sol och amerikanska bilar. Kramar, kärlek och kraft, jag är hemma och yobbar yoga och bakar pepparkakor om en vecka igen! Jag ska bara…

Arizona ska bli JÄKLIGT FETT! Jag är ASPEPPAD! Det kommer att bli såååå kuuul!

Jona

Foton av Ulrika Alden Vendelbo :-)