Jag vill bara skriva ett snabbt&kort inlägg och be att få lov att tacka för sommaren som den har utkristalliserat sig hittills – värmande och vänlig.
I morse höll jag den sista lektionen Yoga Ute för denna sommaren. Dagens lektion kändes speciellt magiskt på något vis och jag som är en infödd finsk pokerface, som sällan fäller tårar, kände mig väldigt berörd.
Hos mig finns yogalärare + blivande yogalärare, min man, släkt från Finland, några unga tjejer, några äldre män, ett par som tagit bussen från Malmö, en hund (!), gäster från huvudstaden, vänner&träningskamrater – en salig blandning av gamla välkända och nya okända ansikten.
Den elfte sommaren i gläntan har varit välbesökt (jag har räknat till drygt 30 varje gång) och jag kan bara tacka för det vackra vädret. Jag tror också att anledningen till att alla hittar hit är att jag bara tålmodigt sitter här och undervisar år ut och år in.
Att det blir en trygghet och kontinuitet för alla er som vill komma. Inga konstigheter liksom. Yoga och meditation som det är och alltid har varit. Stillheten, lugnet och meditationen finns kvar, det är bara vi själva som har en tendens att fladdra än hit och än dit.
Jag tycker att det är både spännande och glädjande att se hur nyfikenheten till meditation förenar oss och samlar oss i en glänta vid en strand någonstans i Sverige.
Vi ses igen sommaren 2014 – till höstens kurser kan du anmäla dig nu & här!
Och himlen är evig och ofta blå. Kramar!
Jona
