Här kommer ett sista minuten tips på julklapp. Yoga – När som helst var som helst har precis kommit ut i nytryck. Exakt i dag har jag fått boken ”ettan” i min hand – tredje upplagan. Dessutom med tidigare opublicerat extramaterial i form av en ny meditation. Bara att beställa. Skicka din adress till jona@yogajona.se så kommer boken direkt i morgon! Den kostar 300kronor och du betalar mot faktura som kommer med i paktet. Kram och god helg önskar Jona med en slängkyss!!!
Alla vi möter utkämpar en inre strid som vi inte vet någonting om. Så var snäll!
Bild på dagens lunch. Grönkål, salt och vatten. Koka ihop och mixa. Inget mer. Ganska gott och säkert också grymt nyttigt, men jag är verkligen inte duktig alls för att jag äter grönkål. Dessutom blev jag knappast ens mätt :-)
Seriöst alltså. Jag menar verkligen inte att kritisera den som älskar kött, bara att inspirera till att äta mera värmande och god soppa. Kanske testa en grön måndag emellanåt!
Att vifta med sitt pekfinger och förhärliga sig själv är otroligt ohärligt. Det finns de som tycker (i smyg) att de är rätt speciella, märkvärdiga och upplysta i jämförelse med andra. Men den som är upplyst är samtidigt djupt ödmjuk och förstående, snäll och förlåtande och ser alla som jämlika.
Jag tycker det är oerhört pinsamt varje gång när jag märker att jag faller dit. Skyller på att min mening är att inspirera, även fast det ser mer ut som att jag leker duktig.
Jesper med vilda valpen Java. Jesper är familjens ödmjuka, aldrig att kan skulle förhärliga sig själv – fast han är den som jobbar osjälviskt – med att hjälpa andra.
Man är inte så himla märkvärdig bara för att man äter grönkål eller spenat, går på intermittent fasta, jobbar 24-7, utövar yoga, skänker katastrofpengar eller strider för de blinda katternas rättigheter i samhället.
Bilden är tagen på väg till jobbet i Trelleborg i morse. Jag har ingen prestige alls när det gäller vägval. Och ärligt talat, jag är inte upprörd över att mina vänner super, röker, knarkar, är otrogna och glömmer bort att ringa sin mamma på hennes födelsedag. Solen går upp i alla fall. Den kreativa kraften dömer inte någon. Det är mänskligt att röra till det för sig i livet med jämna mellanrum.
Min man Janne fyller 50 den första advent. Hurraa älskade mannen min! Vi ska fira och jag har hittat på världens bästa gåva. Alla har sin plats på detta jordklot, alla gör vi så gott vi kan. Eller som man säger i hemma Finnskogarna: ”En gammal man – gör så gott han kan”.
Josefin och Julia är sprudlande och ofta sugna på att debattera och jag älskar när det talar från hjärtat om saker som berör.
Själv är jag är ingen fanbärare, jag har aldrig protesterat högljutt, för jag är en stillsam tillbakadragen person som tänker hellre än pratar. Äsch – i själva verket är jag otroligt konflikträdd, men OM jag skall skriva något på ett plakat en vacker dag, så skall jag skriva följande:
Sluta upp med att döma, klaga och kritisera andra. Titta istället på dig själv.
Alla vi möter utkämpar en inre strid som vi inte vet någonting om. Så var snäll! Alltid!
Och tillsist en bild på vår senior. Jackie Onassis.
Jona
men ändå kan vi inte veta hur eller var de träffar.
För ett tag sedan sade jag något dumt som avslutning på ett föredrag, ja eller min avsikt var så klart inte att såra någon genom att säga något dumt, men mina ord kom spontant ogenomtänkta från hjärtat och träffade en annan människa rakt i hjärtat. Jag vet, för jag fick feedback direkt efteråt. Jag sade såhär ungefär: ”Gå nu hem till era familjer och sprid ljuset, ge vidare av din energi…. osv” bra pepptalk i novembermörkret tyckte jag. Talade utan tanke på att det finns många människor som saknar en familj att gå hem till. Min intention var att sprida kärlek, men i samma stund blev någon påmind om avsaknad av – just kärlek.
Jag är oerhört tacksam för all feedback jag får och glad för vårt samtal efter föreläsningen, ett möte som jag har tänkt på mycket sedan dess. Jag är inte säker på att jag hade valt mina ord annorlunda i dag, för någonstans kan vi inte gömma oss för våra känslor, stoppa undan vad vi känner, för förr eller senare blir vi ändå medvetna om det vi saknar och längtar efter.
Jag får mycket feedback, dagligen genom mejl och kommentarer på min hemsida och även fast jag får många sorgliga och rörande brev, så är det övervägande positivt och handlar om hur meditation hjälpt mot ångest osv…. Jag svarar alltid alla, även när jag förstår att detta är menat som en ren provokation, ja för alla förtjänar respekten och ett ärligt svar.
Jag är även medveten om att vissa saker jag skriver, som är helt vänligt och ödmjukt menat från min sida, träffar människor på ett helt annat sätt.
Jag vill inte ta upp några enskilda exempel, men det finns de som anser att jag är olidligt arrogant och självgod och att jag i alla lägen borde hålla mig till ämnen som jag behärskar.
Jag tar det inte personligt, för jag vet att jag bara lyckats (oavsiktligt) trycka på en öm punkt, en punkt inom läsaren, som varit gömd och nu blivit blottad. Och att det i grund och botten är något bra. Precis som inom personen, som mitt under föredraget, upptäckte att kärlek saknades i livet just nu.
Inom yogisk filosofi är det högsta målet att vi småningom ska upptäcka att vi inte behöver söka bekräftelse hos något yttre, en annan person eller en gud för att uppleva kärlek, utan att kärleken alltid bor som en trygg känsla inom oss själva. Kärleken till själva livet. Detta innebär inte att vi inte kan och skall älska någon annan passionerat och helhjärtat eller att vi saknar känslor och ömhet. Snarare betyder det att kärleken är fri från bundenhet och krav – den strömmar fritt från mitt hjärta till ditt.
Just den upplevelsen är så himla skön, när hjärtat är öppet och flödande och det liksom bara strömmar och man vill hångla upp sin bästa kompis typ :-)
Jona
Nu är det mörkt på riktigt, men jag är superglad för hela familjen är hemma och samlad efter lite fläng hit och dit. Tillfälligt, men jag njuter nu!
Vi har även haft vår tredje helg av aderton på lärarutbildningen. Det flyter på!
Grymt roligt lärorikt, men nu till något helt annat.
Många människor bär på stor inre frustration, som man försöker tämja och hålla i schack efter bästa förmåga, men förr eller senare förlorar man behärskningen och brusar upp för småsaker, skäller ut någon stackare som råkar stå i vägen. Det händer att jag står i vägen och tar smällen. Min intention är aldrig att såra någon annan människas känslor, men ibland säger jag någonting i stil med:
”Öppna dina ögon, du har allt du behöver, sluta gnälla över småsaker och gör någonting för någon annan istället”.
För det mesta håller jag tyst och ger inte goda råd i onödan, eller som min pappa sade hemma i finnskogarna: ”Ödsla inte pärlor på svin”. Här kommer dock mitt miljonerdollarstips (för den som vill) för att överleva mörka november. With love!
1. Var närvarande i nuet – dröm dig inte bort.
Det finns personer i min närhet som försöker smussla iväg ett sms mitt under ett samtal. Jag kommer inte att nämna några namn, men du vet vem du är :-) Att vara närvarande i nuet innebär att vara här i kropp, sinne och hjärta. Detta sker inte automatiskt bara för att man läser en zenbuddhistisk bok, utan kräver daglig träning med meditation eller att man övar sig i medvetet lyssnande t.ex. så här:
Låtsas att du har en pausknapp inuti kroppen. Tryck på paus när din vän börjar prata. Lyssna noga. Stäng av dig själv helt, var tyst och bara lyssna uppmärksamt på vad din vän har på hjärtat. Var närvarande och delaktig – avbryt inte. Avbryt inte bara för att du tycker att du har något viktigare att komma med. Om du lyssnar på din vän, men avbryter för att lyfta fram dina egna problem, då är du inte fullkomligt närvarande. Du kan ju alltid trycka på startknappen igen när det är din tur att prata. Lycka till/Jona
Mycket varmt välkommen till vår traditionsenliga meditationskväll Sinnesfrid i Juletid – en stämningsfull upplevelse som ger oss möjligheten att ta farväl av det gångna året och välkomna det nya. Vi börjar med mjuk yoga som balanserar kroppen och sedan gör vi en meditation som heter Kirtan Kriya, där vi mediterar i 31 minuter på mantrat Sa Ta Na Ma (födelse liv fullbordan återfödelse). Vi avslutar kvällen med kryddigt yogithe och indiska ayurvediska tilltugg med kanelsmak. Kvällen är gratis. Vi ses i lilla salen på Formtoppen måndagen den 2 december kl. 20:30-21:40. Du anmäler dig under fliken kurser genom att klicka här!
Andas mjukt i advent.
Jona
Jag vill bara skriva ett snabbt&kort inlägg och be att få lov att tacka för sommaren som den har utkristalliserat sig hittills – värmande och vänlig.
I morse höll jag den sista lektionen Yoga Ute för denna sommaren. Dagens lektion kändes speciellt magiskt på något vis och jag som är en infödd finsk pokerface, som sällan fäller tårar, kände mig väldigt berörd.
Hos mig finns yogalärare + blivande yogalärare, min man, släkt från Finland, några unga tjejer, några äldre män, ett par som tagit bussen från Malmö, en hund (!), gäster från huvudstaden, vänner&träningskamrater – en salig blandning av gamla välkända och nya okända ansikten.
Den elfte sommaren i gläntan har varit välbesökt (jag har räknat till drygt 30 varje gång) och jag kan bara tacka för det vackra vädret. Jag tror också att anledningen till att alla hittar hit är att jag bara tålmodigt sitter här och undervisar år ut och år in.
Att det blir en trygghet och kontinuitet för alla er som vill komma. Inga konstigheter liksom. Yoga och meditation som det är och alltid har varit. Stillheten, lugnet och meditationen finns kvar, det är bara vi själva som har en tendens att fladdra än hit och än dit.
Jag tycker att det är både spännande och glädjande att se hur nyfikenheten till meditation förenar oss och samlar oss i en glänta vid en strand någonstans i Sverige.
Vi ses igen sommaren 2014 – till höstens kurser kan du anmäla dig nu & här!
Och himlen är evig och ofta blå. Kramar!
Jona