21 Dagar Meditation

Nu är det hög tid att meditera mera. Vi kan utöva yoga en dag i veckan år ut och år in, och det är skönt och mysigt på många vis, men om vi vill se riktigt rejäla resultat i vår medvetandenivå, och om vi vill ta hissen hela vägen upp, då gäller det att meditera mera. Jag har utmanat alla mina elever i alla veckans klasser att meditera 11 minuter varje dag i 21 dagar. Och ALLA är på! Utmaningen gäller även ”On-Line-Elever”

Meditera Mera hälsar Jona&CrewSkärmavbild 2013-03-04 kl. 22.34.24

Vetenskapliga studier visar att hjärnaktiviteten ökar i samband med meditation, speciellt i vänstra hjärnhalvans pannlob, som är centrum för fokus och harmoni. Meditation stärker hjärnan och förmågan att agera rationellt och balanserat.

Ong Sohang

Ong Sohang – Jag är obegränsad kreativ kraft.

*Sitt bekvämt. Sträck ryggen rak. Håll in hakan en aning. Tryck tummen mot pekfingertoppen (Gyan mudra).


*Låt uppmärksamheten sjunka ner i kroppen. Andas lugnt och långsamt. Känn kroppen och upplev andetaget som rör sig in och ut ur kroppen.


*Upprepa mantrat Ong Sohang. Andas in  – tänk Ong. Andas ut – tänk Sohang. Ong på inandning och Sohang på utanding. Andetaget är lugnt och långsamt. 


*Fortsätt att tänka Ong Sohang i 11 minuter. Meditera på den obegränsade kreativa kraften inom dig. 


*Avlsuta genom att ta ett djupt andetag in. Håll andan inne så länge det känns bekvämt. Andas ut. Kom tillbaka och öppna ögonen.

 

Eat food – not to much

Tidig morgon vid spisen. Kokar ingefära- och citronte till ett kompani yogafolk

Mat är religion, som styrs av matprofeters ivriga och (i bästa fall) välvilliga råd. Ur yogisk synvinkel kan det vara en god idé att förhålla sig ifrågasättande och kritisk. Att tänka och känna själv. Alla är vi nämligen skapta unika och perfekta  – och alla har vi vår egen idealdiet. Vi vill gärna krångla till det och göra det onödigt teoretiskt, men egentligen är det väldigt enkelt:

1) Ät medvetet
2) Ät vad jorden ger
3) Ät inte för mycket

Att äta medvetet innebär att välja med omsorg, att äta i ro och känna efter. Viktigt också att njuta av maten och undvika känslor av skuld och skam. Att äta vad jorden ger är att välja riktig mat, som vi begriper oss på och som vår mormors mor skulle känna igen. Detta betyder att avstå all typ av konstig, manipulerad mat, som gått igenom femton fabriker och ligger inkapslade i tjugo förpackningar. Att inte äta för mycket är världens enklaste, men mest svåra råd att följa. Ofta matar vi vår rastlösa hjärna snarare än vår redan allt för mätta kropp.

japanskt

Personligen älskar jag att testa allt på mig själv och letar efter mat som ger livsenergi. Jag har provat diffusa yogiska dieter och obskyra tips som att leva 30 dagar i sträck på enbart mungbönor&ris och rena råa rawfoodmånader. Jag har gått på olika typer av fastekurer och hoppat på detox-experiment. Jag har testat att tillföra ett ägg om dagen till en annars helt vegansk diet, levt glutenfritt i perioder, tillfört alger med mera gröna gräsiga drycker. I vinter har jag levt enkelt och svenskt på vitkål, morot och knäckebörd. Just nu experimenterar jag med ett nytt veganskt ekologiskt proteintillskott gjort på malda ärtor. Jag vill utreda vad det kommer att medföra för synliga effekter på min muskeldefinition. Mest nyfiken är jag på den mentala effekter på min meditation och allmänna energinivå och lust. Det är inte cancerforskning jag pratar om, men jag gör det så empiriskt och noggrant jag kan och antecknar vad jag upplever:

-Känner jag mig vaken och energifylld, eller trött och hängig?
-Hur känns magen; behaglig och varm eller uppsvälld och bubblig?
-Hur känns det i lederna; smidiga eller upplever jag smärta och stelhet?
-Hur är sömnen?
-Hur känns hjärnan; skarp och alert eller såsig och trög?
-Hur påverkar maten min lust?
-Hur snabbt kan jag springa?

Jag har blivit klok på att vissa födoämnen och matkombinationer är rena raketbränslen. Min övertygelse är att alla kan bli experter på sig själva. Alla kan bli sin egen läkare, lärare, präst och guru!  Vi behöver bara lita på oss själva istället för att sätta vår tilltro på experter och myndigheter. Frågor vi måste ställa oss är; hur påverkar detta mig, min omvärld, jorden och mänskligheten.

Fram för sunt förnuft och enkelhet. Lyft blicken och lita på kroppen!

Jona

Skillnaden mellan västerländsk och yogisk psykologi

Helgens tema har varit Yogisk Psykologi och Forskning med Wiveca Leuchovius.

En grundläggande inställning inom västerländsk psykologi är att otillfredsställelse är en form av ohälsa. Inom yogisk psykologi ser man däremot smärta som en fullt naturlig del av livet. Här syftar vi på psykisk smärta i form av negativa känslor, oro, stress, ångest osv. Inom yogisk psykologi anser man att livet är en pendling – en ständig växling mellan smärta och glädje, smärta och glädje, smärta och glädje.

Detta synsätt skiljer sig från västerländsk psykologi  där psykisk ohälsa uppfattas som något onormalt. Lider man av något försöker man hitta hjälp, bot, lindring, för man vill inte känna så. Inom yogisk psykologi vill vi acceptera alla typer av känslor. Vi vill våga känna både smärtsamma och upplyftande känslor. Med hjälp av yoga och stärker vi oss, så att vi kan tolerera starka känslor utan att förlora oss i dem. Vi tar emot känslor istället för att gå ifrån dem. Motsatsen till detta är undvikande och olika typer av flyktbeteenden.

Vi använder inte yoga för att fly från något som vi behöver möta. Yoga är ett redskap att komma i kontakt med alla våra känslor. Vi vill möta allt. Vi ser att lidandet är en del av livet för alla människor, men att det kan se lite olika ut. Yoga och meditation är en metod som hjälper oss att se vårt lidande, att acceptera vårt lidande. Yoga och meditation är naturligtvis även till för att möta glädje och eufori.

Mot våren med full kraft!

Kramar i glädje och sorg!

Jona

Hjärtat är ett organ av glädje och lycka

Anja Luhrs har varit på besök i Skåne och undervisat i anatomi och yoga.

Hjärtat behöver glädje och lätthet för att hålla sig friskt och vitalt. När vi studerar västerländsk anatomi strävar vi hela tiden efter att koppla ihop all kunskap till en begriplig helhet. Vi studerar både kroppen, sinnet och den andliga dimensionerna. Vi lär oss hur hjärtat fungerar, men även hur vi kan hjälpa vårt eget hjärta att hålla sig kraftfullt och livfullt med hjälp av medvetenhet, kost, andingsövningar med mera. Vårt hjärta och våra lungor är som syskon, de är nära varandra och beroende av varandra. Om hjärtat är tungt blir även andetaget ansträngt.

Här är ett yogapass som är bra för hjärtat och en meditation som stärker andetaget. Lycka till/Jona

Mantra teknik

Det finns olika nyckeltekniker att upprepar mantra. Vad passar dig bäst? Själv använder jag en kombination av alla tre tekniker nedan, i synnerhet dagar då mina tankar är överallt och ingenstans. Om jag tänker efter, använder jag nog känseln mest.

Ajapa Jap: Betyder att vi lyssnar mycket noga och uppmärksamt till mantrat. Vi skärper vår hörsel till det yttersta när vi upprepar ljudet. Vi lyssnar aktivt både till vår egen röst och ljudet av mantrat som skapas i rummet.

Darshani: Innebär att vi visualiserar mantrat och ser det framför vårt inre blick. Vi använder vår förmåga att se och visualisera och ser mantrat i bokstäver flyta förbi. Vi håller fokus på tredje ögat och på texten.

Känsel: Denna teknik innebär att vi upplev hur mantrat vibrerar i vår kropp, i ryggraden. Vi kan även medvetet placera mantrat på en specifik plats i kroppen, som hjärtat, ett chakra eller där vi upplever smärta.