Mindfulness är en förmåga som utvecklas genom att avsiktligt uppmärksamt och utan att värdera eller döma observera saker och ting som dom är i stunden här och nu.
– John Kabat Zinn
Yogalärargänget har varit på Retreat i Röstånga. Vi är på Söderåsen några dagar varje år, just när grönskan är som störst, fåglarna som mest högljudda och när grodynglen kläcks på löpande band i Odensjön. Det spirar det och frodas och gror. Kryp kryllar överallt. Det prasslar och rasslar och viner av insekter i luften.
Vi börjar med ett långt och härligt yogapass&meditation. Sedan äter vi mat. Och dricker te. Och sedan blir det med mera meditation. Morgonen börjar med fågelsång och mantrasång. Sedan flyter dagen på med mera yoga, vila, mys och upplevelser av natur.
Yoga är fint på det viset, att den för oss samman. Yoga bryr sig inte om bakgrund, jobb, världsåskådning, kön eller utseende. Jag älskar yoga just för det. Jag älskar att alla som stiger in i en yogasal är lika, vi är alla är yogis.
Vi tränar oss på att vara mindfulla :-)
Att vara insiktsfull och medveten i varje enskilt ögonblick är inte svårt – det är omöjligt. Även erfarna yogisar ser sina tankar galoppera runt som bångstyriga vildhästar. Sinnet far hit och dit och vi har svårt att uppleva tjusningen i stunden. Att styra sinnet kräver faktiskt TRÄNING.
Bara för att man läser i en tidning om medveten närvaro, så innebär det inte att man kan uppleva det. Bara för att man läser om tennis så innebär det inte att man kan spela spelet… man kanske inte ens klarar av att träffa bollen.
Jag tappar tråden hela tiden och börjar tänka på annat. När jag tränar så tänker jag redan på nästa träningspass. Mitt sinne är som en hundvalp. All over the place :-)
På yogamattan lyckas jag ibland. Jag följer kroppen och andetaget, som mjukt vägleder mig in i ställningarna, och tänker inte så mycket på allt annat. Det är såååå himla häftigt att få uppleva den totala stillheten i sinnet när kroppen, tankarna och känslorna smälter samman med omgivningen.
Inom yoga pratar man om Samadhi (extas) eller Moksa, som är ett slags mentalt tillstånd, le grande finale, när du smälter samman med objektet som du fokuserar på och bara känner WOW! This is IT!!!! Total klarhet när en upplever alla små beståndsdelar av nuet.
Det är lättare att vara observant i nuet när det prasslar av liv i varje buske. Man riktigt HÖR hur knopparna briser överallt. En bra övning är att gå i skogen med vidöppna sinnen. I tystnad. Utan mobilkamera. Utan plan. Bara gå, välja lite nya stigar, gå lite random, inte alltid dit näsan pekar, supa in allt och studera livet och naturen som att det är första gången. Sen kan man sitta lite under ett träd och meditera, smälta alla intryck. Fundera på nuets magi.
Eller prova att gå en kort sväng runt huset. Observera och ”ta in” alla intryck. Gör det på ett neutralt och nyfiket vis. Ge inte upp, bara börja om från början om du råkar ta fram din mobil eller tänker på jobbet&framtiden. Nu samlar vi in kraft i kroppen. Snart kommer årets ljusaste dag! Och internationella yogadagen. Stay tuned :-)
Kramar
Jona
