Meditation har alltid fascinerat mig och fängslat mig. Jag började tidigt. Redan som barn smög jag och spionerade på min mormor Mombi, som satt tyst i mörkret och gjorde ingenting. Jag mediterar bara, sade hon med värdig stämma.
Janne och jag har mediterat ihop i alla år – där är det han som är proffset, även fast jag tycker att han har lite dålig hållning ibland :-)
Mina egna lärare har strängt tutat i mig att jag måste räta på ryggen, alltid och utan undantag, ja för att inte stoppa upp energiflödet upp till huvudet.
Jag har tänkt på ett speciellt mantra 1000 dagar i sträck och mitt första mantra ska vi inte tala om, det måste jag ha upprepat typ miljoner gånger.
Jag har kämpat mig igenom riktigt långa meditationer där man sitter hela dagar med massa andra och chantar i ett partytält i New Mexico och jag har suttit helt ensam i soluppgången många långa morgnar.
Hittills har jag inte isolerat mig från världen i en grotta i Himalaya, men den tiden kanske kommer. Ibland känner jag mig kallad. Det kanske krävs för att jag ska ta det där sista steget och äntligen bli lite klokare och sluta upprepa samma misstag om och om igen.
Tro mig, jag har nog provat över hundra olika meditationstekniker! Jag är alltid nyfiken på nya fokuspunkter, insikter och vinklar.
Just nu lär jag mig en urgammal, men för mig helt ny meditationsteknik, och nöjer mig glatt med 10 minuter två gånger om dagen. Det känns soft. Älskar att vara nybörjare. Samatha, som betyder lugn, är ursprungligen en buddhistisk praktik, som stillar flödet i citta (sinnet).
Oavsett teknik. Att meditera är verkligen inte lätt, det kräver daglig träning och massa disciplin. Jag tappar konditionen direkt om jag hoppa över en vecka, precis som med löpning. Det går inte att leva på gamla meriter.
Det finns oändligt mycket space där inne i huvudet att undersöka – jag slutar aldrig att bli förvånad. Lycka till med din praktik! Håll i!! Ge aldrig upp!!!
Jona
Hej ungdomar! Det är måndag!
Ibland är jag som en galopphäst med skygglappar på och rusar fram i full fart utan att titta åt sidorna. Denna helg har jag däremot tittat åt alla håll, stannat upp och verkligen sugit in allt vad livet är och ger. Dimmiga dagar, strålande dagar, stilla dagar, stormiga dagar. Jag har sett rovfåglar flytta, höstlöv falla och människor mötas. Med nya krafter startar jag veckan och går all in med yoga as usual. Den mörka årstiden är framme. Nu är en tid för lugnande yoga. Att samla sig inför vintern.
Vi arbetar med balanserande yogaställningar och inre fokus. Det gäller inte bara att kunna stå stabilt och stilla i en knivig yogaställning utan om att uppleva en djupare dimension av stadighet och skärpa. Muskler spänns, andetaget djupnar och blicken är fäst på en endaste punkt. Inuti är sinnet stilla. Du kan stå fast vid din inre övertygelse även när det stormar.
Det finns många yogaställningar som övar upp din jämvikt, men det är mycket mer än den fysiska aspekten av yoga. Det handlar om att skapa harmoni i hela din varelse. Kroppen, tankarna, känslorna, anden – alla aspekter av dig som människa.
En viktig komponent inom yogafilosofin är svadyaya, som betyder självobservation. När du gör är en medveten yogarörelse ökar din sinnesnärvaro. Genom att kontrollera kroppen kan du också påverka sinnet. När du är stadig i kroppen ökar din sinnesstyrka. En lugn hållning ökar din känsla av sinnesfrid.
Sinnesro infinner sig dock bara i korta ögonblick. Känslan av jämvikt är nämligen svårt att upprätthålla särskilt länge. Själv kämpar jag med balansen varje dag. Därför övar jag yoga varje dag!
Yogamodellen är Ally Borelli. Jag bor med henne när jag är på Ibiza. Ha en skönt mörk novembervecka. Varmt välkommen till salen! Temat är balans!
Jona
Känslan när allt fungerar är mycket nära lycka. Jag sprang 2 timmar i går och fick klartecken. Tack kroppen. Nu är jag anmäld. Dags för yogajona att tävla igen – i den stora vida världen. I slutet av november reser jag med Janne till Cozumel för att fira och träffa vänner. Jag “passar samtidigt på” att köra en IRONMAN den 29 november.
Det är över ett år sedan jag simmade 3900 meter, cyklade 180km och sprang ett marathon. Det var på Mallorca förra september. Jag har hunnit både vila, träna och längta massor sedan dess och jag ser jättemycket fram emot tävlingen, speciellt också för att jag ska få hänga med duon Frank & Kaisa – hon och jag gör båda vår elfte ironman där.
Mitt mentala fokus är inställt på prestation just nu. Jag är inte så förhandligsbar när det gäller var, när och och hur hårt det ska tränas. Nu håller jag mitt eget tävlingstempo, mediterar och visualiserar.
Varje träningspass är en nyckel som ska passa perfekt på väg mot Cozumel. Jag arbetar med positiva affirmationer och krishanteringsplaner. Jobbar också med värmetillvänjning. Istället för att cykla ute har jag monterat upp min cykel på en “trainer” inomhus och tanken är att jag ska ställa in värmefläkten på bastuvärme mitt framför ansiktet.
Två veckor på Ibiza var såklart jättebra i det här sammanhanget! Såååå…. nu tar vi denna dagen till detta. Simma. Cykla. Springa. Yoga. Meditera. Äta bra. Sova bra. Jobba på.
I am the sun
I am free
I just get up and shine
Every single day
Jona
